Definition

I sitt normala vakentillstånd tycker människan att hennes upplevande medvetande - det s k egot - befinner sig någonstans i huvudet eller, rättare sagt, i hjärnan. Därifrån genomstrålar egot resten av kroppen och identifierar sig på så sätt med denna i dess helhet. Med hjälp av kroppens sinnesorgan kan egot varsebli omvärlden, och på sin plats i hjärnan kan det utöva själsliga aktiviteter på tankarnas, känslornas, minnets osv områden. Kroppsfunktionerna, varseblivningarna av omvärlden och det själsliga materialet i form av idéer, tankar, känslor, begär, minnen etc utgör ingredienserna i egots upplevelser, och dessa upplevelser tycker sig egot alltså ha på sin plats inne i hjärnan. Utmärkande för det normala vakentillståndet är att egot då är självmedvetet, dvs har förmågan att analysera och reflektera över sin organism och sina upplevelser i denna.

Men vistas då egot alltid - dag och natt - i den fysiska kroppen och har alla sina upplevelser på sin plats i hjärnan? Nej, säkerligen inte. Av många vittnesbörd att döma kan egot lämna kroppen och med sina sinnes- och själsförmögenheter intaga en position utanför denna. I den positionen kan det varsebli omvärlden och vad som händer där, och ha sina upplevelser av sinnesintryck, tankar, känslor, minnen etc. Egots förnimmelse av att vara utanför sin kropp, och de upplevelser det då har, kallas utanförkroppenupplevelser.

Men eftersom det inte i alla fall av utanförkroppenupplevelser finns omständigheter som talar för att egot faktiskt har befunnit sig utanför kroppen, får man också räkna med att utanförkroppenupplevelser kan äga rum i vad som kallas individens (egots) inre subjektiva rum och i den meningen vara illusoriska. Begreppet utanförkroppenupplevelser kan därför definieras som upplevelser, under vilka det upplevande medvetandet (egot) varseblir eller tycker sig varsebli omvärlden från en position utanför sin fysiska kropp.

Med den definitionen innefattas den företeelse som kallas autoskopi inte i begreppet utanförkroppenupplevelser. Vid autoskopi är egot kvar i den fysiska kroppen, men ser en eterisk dubblett av denna framför sig. Den eteriska dubbletten kan röra sig och agera självständigt, och förefaller därför vara i besittning av ett eget medvetande.
 
 
Förekomst

Hur vanliga är utanförkroppenupplevelser? Det vet vi inte. Kanske är det så att människan alltid lämnar sin kropp när hon sover, fast hon inte kommer ihåg det när hon vaknar. I så fall är utanförkroppenupplevelser en allmän företeelse. Men även om vi bortser från den möjligheten och bara ser till dem som vi kan identifiera, så är utanförkroppenupplevelser ganska vanliga. De förekommer hos alla folkslag över hela jorden, och vi har beskrivningar av dem från antiken och framåt.

Ser vi till vår egen tid och kulturkrets finns det undersökningar som visar att mellan 10 och 20 % av oss har en eller flera under vårt liv. Vanligen har man endast en enda upplevelse, och denna uppkommer som regel helt oförberett och spontant. Man brukar få upplevelsen när man är mellan 15 och 35 år gammal och faktorer som kön, utbildning, yrke, religiös övertygelse etc tycks inte ha någon betydelse i sammanhanget. I allmänhet ligger eller sitter man då upplevelsen kommer. Det är mycket sällsynt att man står eller befinner sig i rörelse.

Den spontana utanförkroppenupplevelsen kan uppkomma i det normala vakentillståndet men också i tillståndet mellan vakenhet och sömn, dvs när man håller på att somna respektive vakna. Dessutom kan den uppkomma under sömn, under narkos, under meditation, vid trans, vid s k klinisk död och under olika andra medvetandetillstånd.

Men utanförkroppenupplevelser uppkommer inte bara spontant. De kan också framkallas med hjälp av hypnos och diverse andra tekniker, liksom med hjälp av psykedeliska droger och genom rena viljeakter. Det är dock ytterst få personer som förmår framkalla dem viljemässigt, något som är nödvändigt för att de skall kunna studeras under kontrollerade laboratorieförhållanden.
 
 
Tolkningsmodell

När man studerar de beskrivningar av utanförkroppenupplevelser som föreligger, fascineras man av upplevelsernas typrikedom och ibland mycket sällsamma innehåll, och man frågar sig givetvis om åtminstone några av dem är verkliga eller om alla är illusoriska. Ty om de intressantaste upplevelserna på goda grunder kan klassificeras som verkliga, då spricker den i naturvetenskapliga kretsar så dominerande mekanistiska världsbilden och den därtill hörande uppfattningen att medvetandet och själslivet bara är produkter av hjärnans fysikaliska och kemiska processer. Helt nya perspektiv för besvarandet av våra existentiella frågor öppnar sig. Frågor som "finns det fler tillvaroplan än det fysiska" och "överlever människan den fysiska kroppens död" kan besvaras jakande, och av utanförkroppenupplevarnas erfarenheter kan vi bygga upp en visserligen mycket fragmentarisk med dock trovärdig kunskap om några av verklighetens fördolda sidor.

När man analyserar utanförkroppenupplevelser för att bedöma om de var verkliga eller illusoriska, spelar det ingen roll om de var spontana eller framkallade och i vilket medvetandetillstånd de uppkom. Dessa faktorer i sig utgör inga bevis eller indikationer på verklighetsanknytning, och det är sådana man letar efter. Om man däremot studerar upplevelserna med avseende på deras konsekvenser för våra icke-mekanistiska världsbilder och livsåskådningar har medvetandetillstånden betydelse, och vart och ett av dem är därför värt ett studium för sig. Det skulle dock föra för långt att behandla samtliga. En begränsning är nödvändig, och jag kommer därför bara att anföra exempel på utanförkroppenupplevelser som uppkommit under sömn och normal vakenhet. Och för att vid tolkningen av deras innebörd inte behöva peka på alltför många, mer eller mindre långsökta tolkningsalternativ, tolkar jag dem mot en enkel bakgrund av föreställningar som anknyter till. Denna föreställningsbakgrund kan givetvis diskuteras och ifrågasättas. Den är dock erfarenhetsmässigt väl underbyggd och kan i korthet beskrivas på följande sätt:

Vid verkliga utanförkroppenupplevelser har det upplevande medvetandet - egot - lämnat sin fysiska kropp och befinner sig antingen i en annan subtilare kropp av i allmänhet samma form och utseende som den fysiska, eller tycker det sig sväva fritt och rörligt utan ett vehikel (kropp, hölje, bärare) av specifik form och substans. Upplevelserna kan äga rum (1) på det fysiska tillvaroplanet eller på dettas eteriska motsvarighet på ett icke-fysiskt plan om man vill göra den tolkningen, (2) på något icke-fysiskt tillvaroplan av s k astral eller mental karaktär, där materian kan vara så subtil och lättrörlig att den lyder tänkandets formbildande kraft. De icke-fysiska tillvaroplanen är objektiva plan som genomtränger och omger jorden. De har sina respektive miljöer och rymmer varelser av diverse slag, bl a gestalterna av sovande och döda människor.

Illusoriska utanförkroppenupplevelser äger rum i egots inre subjektiva rum. Detta inre rum är inte subjektivt i betydelsen att vara inbillat och tillika med upplevelserna i det bara existera för egot själv. Det är subjektivt i betydelsen att vara egots privata värld på ett mentalt tillvaroplan, en värld av tankar och minnen vilken egot helt korrekt uppfattar som en solid och påtaglig verklighet. Man kan föreställa sig det inre rummet som en egot omgivande aura av mentala substanser och energier. De illusoriska utanförkroppenupplevelserna kan kallas hallucinatoriska och deras underlag för inre hallucinationer, dock i betydelsen att hallucinationerna på sitt eget plan och för det upplevande egot är substantiella realiteter.

Låt oss då mot denna föreställningsbakgrund betrakta några exempel på utanförkroppenupplevelser som uppkommit under sömn respektive vakentillstånd. Vi börjar med fem exempel av den första kategorin. Alla fem handlar om vanliga drömmar, dvs drömmar i vilka egot inte är så pass självmedvetet att det inser att det drömmer och kan göra avsiktliga ingrepp i drömförloppet.
 
 
Utanförkroppenupplevelser under sömn

Exempel 1: En pojke drömmer en natt att han befinner sig i ett rum på ett sommarställe, där en av hans farbröder ligger svårt sjuk. I rummet finns också pojkens far och några andra personer. Den sjuke talar med dem och pojken hör varje ord som yttras. Efter en stund ser pojken farbrodern dö. Han vaknar då och konstaterar att klockan är två på natten. Några dagar senare åker pojken till sommarstället och fadern berättar för honom om dödsfallet och återger något av vad den döende sagt. Detta stämmer inte riktigt med vad pojken hörde i drömmen och han frågar: "Sade inte farbror så och så?" Fadern medger att pojken har rätt, och denne berättar då allt han hört och sett. Alla detaljer visar sig vara helt korrekta. När pojken frågar efter klockslaget för farbrodens död svarar fadern: "Klockan två."

Bekräftelsen av det pojken såg och hörde vid dödsbädden utgör ett bevis för eller - om man så vill - en mycket stark indikation på att utanförkroppenupplevelsen var verklig. Exemplet visar att vi under sömnen kan övervara händelser på det fysiska planet utan att bli sedda av de vakna människorna.

Exempel 2: Fast han ligger hemma i sitt eget hem och sover, uppenbarar sig en man en morgon för en kvinnlig bekant i hennes sovrum. Hon ser honom stå vid sin säng. Han står där fullt påklädd utan att säga något, men ser så fast och verklig ut att hon tror honom stå där i fysisk gestalt. Själv är hon vaken och kan höra sin bror vissla i rummet intill och sin mor gå uppför trappan till hennes rum. Då modern öppnar dörren försvinner uppenbarelsen. Mannen har själv inget minne av att han i drömmen besökt kvinnan.

I det här exemplet finns det ingen stark indikation på utanförkroppenupplevelse. Uppenbarelsen kan mycket väl ha varit en yttre hallucination, skapad av den kvinnliga bekanten själv, eller en mental bild som sänts henne av den sovande mannen. Om mannens ego verkligen var ute på äventyr i en subtil kropp, visar exemplet att vi under sådana äventyr på det fysiska planet kan bli sedda av vakna människor även om vi inte kommer ihåg det när vi själva vaknar.

Exempel 3: Sent en kväll sitter en man och slumrar och drömmer då att han springande är på väg mot sitt hem. Han måste skynda sig för att inte komma för sent till supén. Han öppnar ytterdörren och rusar uppför trappan till övervåningen för att byta om. Halvvägs uppe vänder han på huvudet och ser då sin far stå i hallen och betrakta honom. I samma ögonblick vaknar han och tittar på klockan. Den är ett par minuter över tolv. Han beger sig då omedelbart hem och finner vid hemkomsten att familjen fortfarande är uppe. Fadern frågar när han kom hem. Mannen svarar att han just kommit, men fadern frågar då om han inte kom redan vid tolvtiden och berättar att han vid tolvtiden hade hört ytterdörren stängas och sedan sett sonen rusa genom hallen och uppför trappan till övervåningen. Han hade också sett sonen kasta en blick på honom, för att sedan försvinna.

I detta exempel betraktade fadern och sonen medvetet varandra, ett faktum som definitivt talar för att sonen hade en verklig utanförkroppenupplevelse.

Exempel 4: En sjuårig flicka drömmer en natt att hennes bortreste far är hemma och att han ber om ett glas öl. Flickan hämtar ölet och ser hur fadern med stor tillfredsställelse dricker det. Hon beskriver drömmen för sin mor så snart hon vaknat. Några dagar senare kommer det ett brev från fadern där han berättar att han haft en märkvärdig dröm, i vilken han var hemma och drack ett glas härligt öl som dottern hämtade åt honom.

Här drömmer alltså två personer samma dröm. Givetvis kan vi tolka den som telepati, men varför inte betrakta den som en verklig utanförkroppenupplevelse? I så fall visar den att vi under sömnen kan umgås med andra sovande människor. Exempel 1 visade ju att vi under sömnen kan bege oss till avlägsna platser på det fysiska planet. Detta gjorde fadern. I en subtil kropp som dottern uppenbarligen såg begav han sig hem och drack där ett glas öl av subtil substans som dottern hämtade åt honom. Hur det subtila ölet kunde finnas till hands är sedan en fråga för sig.

Exempel 5: Tre män - A, B och C - gjorde ett experiment som gick ut på att de under sömnen skulle träffas på ett visst ställe i staden under den kommande natten. A drömmer mycket riktigt i en kort dröm att han träffar B på det avtalade stället. Vid mötet konstaterar båda att de befinner sig i en dröm. De konstaterar också att vännen C inte kommit, och därefter upphör drömmen. När de nästa dag ses igen säger A till att börja med ingenting om sin dröm utan frågar B om denne har drömt något under natten. B svarar då jakande. Han säger att han i drömmen mötte A som avtalat och därvid förstod att han drömde. Han säger också att C inte infann sig till mötet och att drömmen upphörde när de hade konstaterat detta. A och B talar senare med C som då berättar att han själv inte hade drömt den natten.

Den här drömmen utspelades uppenbarligen på det fysiska tillvaroplanet och två personer upplevde den gemensamt. Och det finns ingenting som talar för något annat än att dessa möttes utanför sina sovande fysiska kroppar. Visst är det tänkbart att drömmen var en hallucinatorisk tilldragelse i den ene drömmarens inre subjektiva rum som telepatiskt överfördes till den andre, men den tolkningen har vi knappast någon anledning att gripa till. Det är då troligare att den ene drömmaren besökte den andre i dennes inre subjektiva rum och att de där delade samma hallucinatoriska upplevelse. I så fall hade den förre en verklig utanförkroppenupplevelse, men inte den senare.

Detta om utanförkroppenupplevelser under sömn. Vi övergår så till utanförkroppenupplevelser som uppkommit i det normala vakentillståndet.
 
 
Utanförkroppenupplevelser, uppkomna i det normala vakentillståndet

Exempel 6: En man sitter på sitt kontor då han plötsligt finner sig vara på ett båtdäck och ser ut över en hamn som han är bekant med sedan tidigare besök. Han ser den vanliga mängden båtar, men upptäcker att han inte kan höra någonting. Detta ger honom en chock och ögonblickligen är han tillbaka på kontoret igen.

Detta är en vanlig typ av utanförkroppenupplevelser på det fysiska planet. De är korta och uppskakande, men det är svårt att finna tecken på att upplevarna verkligen varit utanför kroppen. Sådana finns det däremot i nästa exempel.

Exempel 7: En man ligger en kväll på sin soffa och tänker koppla av en stund med en cigarr. Då blir han yr, och utan att veta hur det gått till befinner han sig plötsligt mitt i rummet och betraktar sin kropp på soffan. Sedan upptäcker han att han kan se rakt igenom väggen in till grannen, där han aldrig varit. I samma ögonblick som han tänker betrakta tavlorna där inne lite närmare, känner han sig fara genom väggen till grannens rum. Väl inne ser han sig omkring, tittar på tavlor och möbler och noterar titlarna på några böcker. Det är sent och det borde vara mörkt i rummet, men detta tycks upplysas av ett sken som utgår från hans egen subtila kropp. En tid efter upplevelsen ordnar han så att han får komma in till grannen och konstaterar då att rummet ser ut som han såg det. T o m boktitlarna stämmer.

Resultatet av besöket hos grannen ger oss möjlighet att klassificera den här upplevelsen som en verklig utanförkroppenupplevelse. Exemplet visar på något som är ganska vanligt i utanförkroppensituationer, nämligen att egot kan utnyttja psi-förmögenheter (i det här fallet klärvoajans) och att dess subtila kropp kan lysa med eget ljus.

Exempel 8: En manlig passagerare på ett fartyg mitt ute på Atlanten ligger en natt och sover i sin hytt som är belägen i fartygets akter. Fram emot morgonen drömmer han att hans hustru, klädd i nattdräkt, öppnar dörren till hytten. När hon ser att han har en hyttkamrat som ligger i hyttens andra bädd blir hon tveksam stående på tröskeln, men går sedan fram och kysser honom. Därefter lämnar hon hytten.

När mannen vaknar gratulerar hyttkamraten honom till att ha haft ett så fint dambesök. På mannens fråga vad han menar berättar hyttkamraten det han i fullt vaket tillstånd hade sett, och hans berättelse stämmer helt och hållet överens med drömmen.

Väl hemma igen blir mannen omedelbart tillfrågad av hustrun om han haft besök av henne föregående tisdagsnatt. "Besök av dig", svarar han, "när jag var långt ute till havs?" Hustrun berättar då att hon den natten var ängslig för honom och inte kunde sova. Hon låg vaken och tänkte på honom tills hon vid fyratiden på morgonen tyckte att hon gav sig iväg för att uppsöka honom. Hon svävade fram över havet och träffade slutligen på ett svart lågt fartyg. Hon steg ombord, gick ned under däck, och passerade en rad hyttdörrar tills hon kom fram till hans hytt i aktern. När hon öppnade dörren och fick se hyttkamraten och att denne upptäckt henne, tvekade hon att gå in. Men så hade hon i alla fall gått fram till sin man, gett honom en hastig kyss och sedan gått ut igen.

Hyttkamratens vittnesbörd bevisar eller indikerar klart att vi här har exempel på en verklig utanförkroppenupplevelse. Den ägde rum på det fysiska planet och hustruns subtila gestalt var fullt synlig för den vakne observatören. Exemplet visar på kommunikationsmöjligheten mellan en drömmare och en utanförkroppenresenär.

Exempel 9: Ett barn går på en gata då det plötsligt känner sig sväva ungefär en meter framför och över sin fysiska kropp och ser denna komma gående mot sig. Barnet har en egendomlig känsla av att befinna sig på två ställen samtidigt.

Här är ett exempel på de sällsynta tillfällen när utanförkroppenupplevelsen uppkommer under det man befinner sig i rörelse. Kroppen faller då inte till marken utan fortsätter att gå, laga mat, samtala med någon eller vad den nu är sysselsatt med, och tycks därvid ha ett eget medvetande. I det här exemplet uppkom också vad som kallas bilokation, dvs egot kände sig vara på två ställen samtidigt.

Exempel 10: En kvinna som kan lämna kroppen viljemässigt råkar av misstag hamna i ett rum hos främmande människor. Hon svävar strax under taket när dörren öppnas och en flicka som bär på en trave tallrikar kommer in. Kvinnan sträcker ut ena handen och berör med pekfingret flickans näsa. Flickan tycks först ta beröringen för en fluga, men tittar upp och får då se den ovanför henne svävande skepnaden. Med ett skrik och ett uttryck av fasa i ansiktet släpper hon tallrikarna i golvet.

Att flickan kände beröringen av fingret visar att den subtila kroppen kan påverka fysisk materia. Detta ger en av förklaringarna till de företeelser som kallas telekinesi och poltergeistfenomen. Och även de företeelserna utgör ammunition, med vilken man försöker skjuta sönder den mekanistiska världsbilden.

Som vi ser av de anförda exemplen på utanförkroppenupplevelser, kan bevisen eller indikationerna på sådana upplevelsers verklighetsanknytning bestå i att de delats av flera upplevare, i att deras innehåll kunnat verifieras i efterhand och i att upplevarnas subtila kroppar setts av vakna personer. Men det finns fler tecken på verklighetsanknytning, bl a upplevarnas förnimmelse av att utträda ur, respektive återinträda i, kroppen. Dessa tecken skall vi titta lite närmare på, och börjar med utträdet.
 
 
Utträdet ur och återinträdet i kroppen

Exempel 11: En man ligger vaken på sin säng när han känner ett slags köldvåg passera över sig. Hans armar och ben börjar domna och efter ett par minuter är han oförmögen att röra sig. Han kan inte heller se, höra eller känna någonting. Han tycker sig vara rent medvetande. Då känner han sig dras uppåt och några meter utåt. Där börjar synförmågan fungera i den subtila kroppen. Denna reses från sitt horisontella läge till upprätt och förs ned på golvet i stående ställning. Där får han kontroll över den.

I det här exemplet separeras den subtila kroppen som den är från den fysiska, och separationen styrs av mannens undermedvetna. Under processen befinner han sig i det obehagliga tillstånd som kallas sömnparalys och kan inte röra vare sig den fysiska eller den subtila kroppen.

Exempel 12: I avsikt att framkalla en utanförkroppenupplevelse lägger sig en kvinna bekvämt tillrätta på sin säng med slutna ögon. Hon drar så att säga tillbaka sitt medvetande till ett rum inne i huvudet, i vilket det finns ett slags "dörr" som leder ut ur kroppen. Allteftersom tillbakadragandet fortskrider, sprider sig en domning från fötterna upp genom kroppen. Därvid känner hon sitt sanna odödliga jag som ett klotformat pulserande väsen, vilket lämnar hjärtregionen och stiger upp i huvudet och puffar på "dörren". Det passerar dörren och hon befinner sig utanför sin fysiska kropp i en subtil kropp med samma utseende.

Här sker separationen inte på samma sätt som i det föregående exemplet och ger upphov till flera tolkningsmöjligheter. Man kan t ex tänka sig att den subtila kroppen först drogs samman till eller in i ett av egot besjälat "klot", för att sedan efter utträdet ur den fysiska kroppen återta sin form. Den subtila kroppen skulle alltså kunna separeras från den fysiska på olika sätt. En annan tolkning är att människan har flera subtila kroppar och att dessa lämnar den fysiska på olika sätt. Den tolkningen stöds av de fall där egot förnummit dubbelseparation i det att det först lämnade den fysiska kroppen i en subtil kropp, för att strax därefter lämna även den senare. När man räknar med två subtila kroppar, anses den ena bestå av grövre materia än den andra. Den grövre brukar kallas astralkropp och den finare mentalkropp.

Hur som helst så har upplevarna i båda exemplen förnummit hur egot i en subtil kropp lämnade den fysiska. Dessa förnimmelser av själva separationen stärker beviskedjan för att människans medvetande kan existera och ha upplevelser utanför sin fysiska kropp.

Beviskedjan stärks också av den påtaglighet som den subtila kroppen kan ha för upplevaren. Denne kan ofta se och ta på densamma och förnimma dess form. Det har förekommit att upplevare ställt sig framför en spegel i sin subtila kropp och konstaterat att spegeln återgivit bilden av den. Den subtila kroppen är vanligen klädd på samma sätt som den fysiska, men det händer också att upplevaren finner sig vara klädd i någonting vitt. Man kan därför antaga att den subtila kroppens kläder skapas av upplevarens undermedvetna, ett antagande som stöds av de fall där egot med blotta tankekraften kunnat klä densamma i vilka kläder som helst.

Egots sinnesförmögenheter fungerar i den subtila kroppen på samma sätt som i den fysiska, men är ibland utökade med ESP-förmögenheter som klärvoajans och telepati. Smärtsignaler i den fysiska kroppen tycks inte utlösa några smärtförnimmelser i den subtila. Denna är mycket elastisk och kan t ex sträcka ut en arm till flera gånger dess normala längd. Den sägs också kunna antaga andra former än den mänskliga.

Hur egots upplevelser i den subtila kroppen påverkas av den fysiska är omöjligt att säga, men uppenbarligen äger en viss kommunikation mellan kropparna rum. De anses vara förbundna med varandra medelst en av flera trådar bestående elastisk kabel som brukar kallas "silversträngen". Utanförkroppenupplevaren ser ofta den här strängen och att energi pulserar i den. Det är rimligt att betrakta strängen som en kommunikationskabel mellan kropparna, genom vilken impulser kan sändas i båda riktningarna. Vi vet t ex att sinnesstimuli på den fysiska kroppen kan återkalla den subtila. Det förefaller också som om hjärtslagen i kropparna är synkrona och att den subtila kroppens rörelser ger impulser åt den fysiska att röra sig på samma sätt. Skulle den fysiska kroppen lyda de impulserna, kunde följderna bli katastrofala. Det är därför sömnparalysen är nödvändig som skydd. De fysiska ben- och armmusklerna är förlamade, medan andnings- och ögonmusklaturen kan arbeta som vanligt.

Silversträngen är flera centimeter tjock när kropparna är i omedelbar närhet av varandra, men förfinas allteftersom avståndet mellan dem ökar. Den kan bli fin som tråden i en spindelväv, men brister inte hur långt den än tänjs ut. Strängen tycks förbinda den subtila kroppens nacke med den fysiskas panna, men kan också ses utgå från magregionen. Ibland syns två strängar.

Huruvida silversträngen löper i en rak linje mellan kropparna tycks vara oklart, men den anses i alla fall markera den väg längs vilken den subtila kroppen färdas tillbaka till den fysiska för att återinträda i denna. Att återinträdets olika faser kan förnimmas på samma sätt som utträdets, fast i omvänd ordning, visas av följande exempel.

Exempel 13: Under vistelsen utanför kroppen känner en upplevare att silversträngen drar ihop sig, att han dras baklänges mot kroppen med tilltagande styrka. Till slut svävar han åter i horisontell ställning över den, oförmögen att röra sig. Sakta sänks den subtila kroppen ned mot den fysiska, för att så snabbt sjunka in i den. Då kropparna förenas, tycks alla muskler i den fysiska rycka till på en gång.

I det här exemplet bröts sömnparalysen då kropparna förenades. Så är dock inte alltid fallet. Det händer att paralysen består efter föreningen, som om kropparna inte "kopplats ihop" ordentligt. Egot kan då inte röra den fysiska och får antingen lämna den igen för att göra ett nytt återinträde eller ta herraväldet över den i etapper genom att t ex börja med att röra ett finger.

Återinträdet är inte alltid en så långsam process som i exemplet. Det tycks tvärtom vanligen ske så snabbt att det inte märks och vara lätt att få till stånd. Det räcker med ett störande ljud, en emotionell känsla eller egots blotta vilja att återvända till kroppen för att det undermedvetna skall utlösa processen. Och liksom det finns olika sätt att utträda ur den fysiska kroppen, finns det olika sätt att återinträda i den. En flicka berättar t ex att hon i horisontalläge flöt in genom huvudet med fötterna före, ungefär som när man skjuter in en byrålåda.
 
 
Några tankeväckande utanförkroppenupplevelser

Som redan nämnts utspelas utanförkroppenupplevelserna vanligen på det fysiska tillvaroplanet. Upplevaren har därvid fantastiska möjligheter att se sig om i världen. Han lär kunna flyga till vilken plats som helst och komma in överallt, vanligen osedd av de vakna människorna. Den miljö på det fysiska planet som han ser med sin subtila kropps ögon är dock inte alltid en fullständig motsvarighet till vad han skulle ha sett med sina fysiska. Miljön kan ha inslag av både varelser, ting och händelser som de fysiska ögonen inte ser, bl a gestalter av döda människor, och utgör då en blandning av fysisk verklighet och någonting annat.

Två typer av märkliga miljöinslag är de retrokognitiva och de prekognitiva. Ett prekognitivt inslag har vi i följande exempel.

Exempel 14: En skolpojke drömmer att han är på väg till skolan. Efter en stund blir han varse en hund som förföljs av ett gäng pojkar. Dessa får tag på hunden och misshandlar den. Han räknar pojkarna. De är åtta stycken. Han lägger också märke till en kärra som är lastad med frukt och blommor. På väg till skolan nästa morgon kommer han till samma plats som i drömmen och får då se dennas förlopp spelas upp i verkligheten. Allt finns med: kärran, hunden och de åtta pojkarna. Och den stackars hunden blir misshandlad precis som i drömmen.

När det gäller retrokognitiva och prekognitiva inslag i utanförkroppenupplevelser måste man vid förklaringsförsöken gripa till den s k akashakrönikan, men detta ligger utanför ramen för denna framställning. Jag går i stället vidare med ett exempel där upplevaren avlägsnar sig från den jordiska verkligheten.

Exempel 15: En kvinna ligger i sin säng och är nära att somna då hon känner vibrationer i tårna. Dessa tilltar i styrka och sprider sig upp genom kroppen. När de når hjässan dras hon uppåt och plötsligt känner hon sig sväva fritt. Hon ser sin kropp ligga i sängen med öppna ögon. Hon färdas genom den stängda sovrumsdörren och genom väggarna ut i det fria. Så dras hon upp i himlen och ser ett bländande vitt ljus som skimrar allt kraftigare ju närmare hon kommer. Men rädd för att möta ljuset, fastän detta tecknar åt henne att komma, återvänder hon till jordytan.

När upplevaren som i det här exemplet lämnar den jordiska verkligheten och dess erfarenhetsramar, står vi på bräcklig grund vid tolkningen av upplevelseinnehållet. Detta även om upplevelsen med goda argument kan klassificeras som en verklig utanförkroppenupplevelse på ett icke-fysiskt tillvaroplan. Ty förutom att upplevarens egna undermedvetna skaparförmåga på dessa plan måste tas med i beräkningen, är planens natur - enligt upplevare som besökt dem flera gånger - alltför mångfasetterad och komplicerad för att kunna förstås utan särskild utbildning och erfarenhet.

De utanförkroppenupplevelser som uppkommer under sömnen och i det normala vakentillståndet har dock sällan ett alltför egendomligt innehåll. Så kan däremot vara fallet i dem som uppkommer under klinisk död, under schamansk och hypnotisk trans, under påverkan av psykedeliska droger etc. I dessa förekommer övermänskliga varelser, fantastiska landskap och byggnader, förändrad tidsuppfattning, bisarra form- och färgkonstellationer, monster, andlig kunskapsförmedling, emotionell extas, besynnerliga händelser m m.

För sökaren, vare sig han har eller inte har någon egen erfarenhet av utanförkroppenupplevelser, är det svårt att bygga upp en världsbild som förmår ge alla dessa mer eller mindre egendomliga inslag i upplevelserna en logisk och trovärdig förklaring. Och inte får han mycket hjälp av de vetenskapliga forskarna i ämnet. Dessa är vanligen inte benägna att se utanförkroppenupplevelserna som något annat än inbillningar. Medvetandet anses inte kunna lämna den fysiska hjärnan och utanförkroppenupplevelserna utspelas därför i en fantasivärld, en värld av hallucinationer. Denna värld är i princip privat men kan, om man erkänner förekomsten av telepati, delas med andra människor.

Men vad är då h