En troende blir skeptiker
Intervju med Willy Wegner (1987)
Willy Wegners hemsida och e-post.
Hur började ditt intresse för UFO? Det var ju det ämnet som du i början drogs till.
- Ja, det började med UFO 1965. En utställning i ett bokhandelsfönster av böcker från Billmans förlag lockade mig in. Jag köpte George Hunt Williamsons "Den glemte vej til planeten", Cedric Allinghams "Rumskib fra en fremmed planet", George Adamskis "Ombord i rumskibe" och dessutom 4-5 nummer av tidskriften UFO-nyt. Detta var den litterära plattform jag startade från.
- Sedan dröjde det inte länge förrän jag kom i samspråk med några arbetskramrater om UFO. De var också intresserade och ville gärna veta mera - och så bildades en liten UFO-studiecirkel på Nørrebro i Köpenhamn.
- De böcker jag köpt gick laget runt. Vi klippte också artiklar om UFO ur tidningar och följde ivrigt med rymdfartens våldsamma utveckling. Men det var inte nog för oss. Vi ville veta mera. Därför vände vi oss till några av dem som fanns upptagna med namn och adress i UFO-nyt, för vi antog att från organisationen Skandinavisk UFO Information, SUFOI, som gav ut denna tidskrift, måste vi kunna få nyheter.
- Resultatet blev ett sammanträffande med två personer som på den tiden var mycket aktiva inom SUFOl, John Petersen och Børge Jensen. De berättade och visade ljusbilder. De besvarade vänligt och utan att blinka våra otvivelaktigt mycket naiva frågor. Då vi gick hem den kvällen, kunde vi inte låta bli att då och då kika upp mot den stjärnklara himlen. Vi hade blivit riktigt snyggt indoktrinerade!
Kan du beskriva den danska UFO-miljön på den tiden?
- I mitten av 60-talet var den i otroligt hög grad präglad av en enda person, den legendariske amerikanen George Adamski. SUFOI, som hade bildats 1957 av officeren H. C. Petersen, hade Adamski som sin stora auktoritet. Det hade förstås förekommit meningsmotsättningar inom organisationen, och små grupper, som kände sig mera dragna till den så kallade Keyhoe-linjen, hade brutit sig ut, men det var Adamski-anhängarna som utgjorde huvudströmningen inom den danska UFO-rörelsen. Vad Adamski sa, ansågs vara lika med sanningen om de flygande tefaten. Därför var de nyheter från utlandet som SUFOI presenterade alltid i överensstämmelse med Adamskis lära.
- Idag verkar det helt otroligt att så många människor helhjärtat kunde tro på Adamskis evangelium. Han hade mött människor från Mars och Venus - ja, varför inte? Han hade varit i närheten av månen och på främmande planeter - naturligtvis! Och när Adamski berättade om städer på månen, ja då var det städer på månen! Ifall vetenskapsmän och andra kritiker hävde upp sin röst och sa att Adamski bara var en fantast, så berodde det naturligtvis på att vetenskapen ville dölja den storslagna sanningen för mänskligheten: vi var ännu inte mogna att se sanningen i ögonen. Adamski representerade det goda!
Var stod du själv på den tiden?
- Jag får nog betecknas som en halvljummen, naiv Adamski-anhängare. Men vad kunde man eljest vara, om man ville vara med där det hände något i de danska UFO-kretsarna? UFO-nyt var genomsyrad av Adamskis ande. Men lyckligtvis rycktes jag loss ur detta mentala Adamskighetto. Genom en ny medlem i vår studiecirkel öppnades dörren till stora världen. Han visade oss flera olika tidskrifter, och jag började snart att prenumerera på den engelska Flying Saucer Review och den amerikanska APRO Bulletin, och för övrigt också Sökaren. Jag arbetade mig också igenom åtskilliga populärvetenskapliga verk, och jag fick en viss distans till UFO-tron och blev av med mitt Adamski-komplex.
- Två starkt bidragande orsaker till min ökade skepsis var utvecklingen inom den s k Orthon-rörelsen och en observationstur i Hareskoven som jag deltog i och där en UFO-kontakt påstods ha ägt rum.
Vill du berätta mer om det?
- Jag och flera av mina vänner läste UFO-nyt på grund av de upplysningar som tidskriften gav om Universal Link och Orthon-rörelsen. Primus motor i förmedlingen av dessa informationer i danska UFO-kretsar var folkskolläraren Børge Jensen, först under pseudonym i UFO-nyt, sedan under eget namn.
- Många minns säkert Orthon-rörelsen på 60-talet. Den samlade sig kring mediala budskap från en dansk droskchaufför och blev rätt så känd genom en domedagsprofetia vilken ledde till att man byggde en "atomsäker" bunker vid Borup på Själland där de troende skulle samlas vid den nära förestående världsundergången.
- Allt detta var en olycklig utveckling inom den danska UFO-rörelsen och ledde till mänskliga tragedier för några av de inblandade - upplösta äktenskap och ett självmord. Men kort tid innan denna utveckling på allvar tog fart, var jag tillsammans med fyra vänner på en UFO-observationstur i Hareskoven strax norr om Köpenhamn. Vi var utrustade med kikare och kameror, men några UFOn såg vi inte till.
- Men på vägen hem hände något. Vi stannade uppe på en liten höjd - ett kaotiskt ställe där en höststorm hade vält och brutit sönder träden inom ett stort område. I den snöklädda skogen tog vi en vilopaus. Medan jag satt på en låda, drev de andra omkring på måfå.
- Det var bitande kallt, och de flesta av oss ville fortsätta till bilen, men ett par av deltagarna var borta. Vi ropade på dem, men fick inget svar. Litet senare kom de tillbaka. En av dem, som sade sig vara mycket sjuk, kom springande som en gasell ut ur skogen. Han påstod senare att han blivit mentalt kontaktad av rymdmänniskor och frågade oss om vi inte hade sett ett orangefärgat sken.
- Jag fick intrycket att de där två försökte få oss andra att tro på en uppdiktad kontaktberättelse. Jag lät mig inte ryckas med, utan reagerade negativt, och kontakten mellan mig och de andra, som varit med på utflykten, upphörde. Till bilden hör också att jag blev erbjuden "speed" av en av deltagarna (vilket jag avböjde). Det är en drog som är mer känd under namnet preludin. Den verkar stimulerande och främjar en känsla att man är betydelsefull.
- Hur det sedan gått för de där människorna, vet jag inte så mycket om. En är visst sedan länge förtidspensionerad, en började läsa teologi, en slog sig på något nyreligiöst och en är död. Den femte, jag själv, blev skeptiker!
Var detta den avgörande vändpunkt då du övergick från att vara"troende" till att bli skeptiker?
Nej, så stor betydelse hade det inte. Min utveckling till skeptiker var istället en långsam process. Men jag började bli självkritisk. Vid den tiden höll jag ofta föredrag om UFO. En kväll på väg hem från ett sådant föredrag började jag fundera. Var nu allt det som jag stod och sa - UFO-berätelser och -teorier - hållbart vid en närmare prövning? frågade jag mig. Jag genomgick mitt manuskript grundligt och sorterade bort en del. Det som återstod var egentligen bara fraserna "God afton, nu skall jag prata om UFO... " och "Tack för i afton". Det som låg däremellan var i stort sett en pinsam historia, och jag hoppas att man idag har glömt mig i det sammanhanget.
- Under en tid var jag också med i SUFOI:s organisationsapparat, men det var ingen lätt uppgift - SUFOI var en tung dam att dansa med. Jag föredrog därför att arbeta ensam eller tillfälligt tillsammans med andra i små, informella grupper.
- Ett av mina projekt var att göra en översikt över den danska UFO-litteraturen genom åren, inte bara böckerna, utan också i så stor utsträckning som möjligt vad som skrivits i dags- och veckotidningar. Arbetet resulterade 1972 i "Dansk ufo-litteratur 1946-1970", en bibliografi som utgavs av Institut for Folkemindevidenskab vid Köpenhamns universitet. Det tog omkring två år att genomföra projektet.
Men det fanns vid den här tiden också något som hette Dansk ufo Center!
- Det är riktigt! I början av 70-talet startades Dansk ufo Center. I cirka ett års tid höll vi på med att utarbeta ett frågeformulär som skulle användas vid UFO-undersökningar. Vi hade ambitionen att insamla rapportmaterial, som kunde bearbetas i dator. Men det tröttnade vi ganska snart på. Till sist insåg vi det absurda i att lägga anekdotiskt material på data, som om det vore fråga om nyktra fakta.
- I stället fortsatte jag, i stort sett ensam, att samla in gamla trycksaker om UFO från UFO-rörelsens pionjärtid, utfyllt med föreningsprotokoll, brevväxling mellan ufologer, bandinspelningar och annan uforalia. Det mesta av detta material har jag fortfarande i min ägo. Dansk ufo Center var inte, som många trodde, en UFO-organisation, utan ett UFO-arkiv. Det uppstod som en naturlig utveckling efter arbetet med bibliografin.
- Efter 10 år nedlades efter moget övervägande Dansk ufo Center. Dels tycktes det inte finnas behov av den service jag kunde erbjuda, dels låg nya och spännande utmaningar och väntade. 1980 startade jag och Jens Laigaard tidskriften Skeptika.
- Jag kommer ihåg en anmälan av Skeptika i svenska AFU:s nyhetsblad nr 22, 1981. Där antyddes det att jag var sur på de danska ufologerna och därför nu hade blivit skeptiker. Men så var det inte. Självfallet var det litet förargligt att material som insamlats under tio års tid, skulle spridas för vinden, och självfallet var det förargligt att behöva makulera de omkring 10.000 kartotekskorten på grund av att de var oupplösligt förbundna med samlingen. Men det var nu inte detta som fällde utslaget. Första gången jag gav uttryck för min skepsis var redan 1971 i en artikel om spökraketerna. Senare, 1977, skrev jag den lilla boken "Däniken i søgelyset". Året efter höll jag ett skeptiskt föredrag på konferensen "UFO 78" om Bermudatriangeln.
- Jag kommer ihåg att vid det sistnämnda tillfället var det en fin äldre dam - på den tiden välkänd astrolog i Danmark - som ville fotograferas tillsammans med mig och sin väninna före föredraget. Hon hade också tidigare sänt mig en artikel om den legendariska triangeln. Den handlade om fångstarmar som höjde sig upp ur vattnet och drog ned badgäster i havet!
- Efter föredraget blev jag utskälld och fråntogs heder och ära. De argsinta damerna underströk att de själva hade varit i Florida och blickat ut över Bermudatriangeln med fasa och förfäran. Jag tror aldrig att det där fotot som togs någonsin blev insatt i deras album.
I Margaret Sachs 'The UFO Encyclopedia" kan man läsa att du säger: "UFO-gåtan kommer aldrig att lösas!" Vad menar du med det?
- Bland de UFO-intresserade har det alltid gällt att finna det slutgiltiga beviset för att vi får besök från andra planeter. Men vad som skall gälla som bevis är en indiviuell bedömning. Några har känt sig övertygade på grund av mängden av UFO-rapporter. Det var den typen av övertygade och entusiastiska personer som satte igång UFO-rörelsen. Deras syfte var att gemensamt övertyga hela världen först om att vi har besök från världsrymden, därnäst om att de själva inte var några dårar. Det förlöjligande de som marginalgrupp blivit föremål för, har satt sina djupa spår. Det är idag den djupare orsaken till den utbredda UFO-paranoian som innefattar män i svart, CIA-agenter och tystnadsgruppen för att nu nämna några inslag. Dessutom var pionjärtidens UFO-intresserade djupt bekymrade på grund av atombombshotet - ett i och för sig sympatiskt drag, men det gav utslag i allsköns rymdbudskap med pekfingrar från våra icke-jordiska rymdbröder. Det var den pseudoauktoritet som de UFO-intresserade försökte sätta bakom sitt arbete.
- Det är ufologernas framfart genom åren som övertygat mig om att UFO-gåtan inte kommer att lösas - åtminstone inte så länge det finns ufologer. De blåser hela tiden liv i ballongen, och de gör gemensam sak med en sensationshungrig press och en handfull profitjagande författare. UFO-gåtan kommer att fortsätta att vara vid liv, eller också dö bort, men den kommer inte att lösas. Det har de UFO-intresserade själva sörjt för.
Men det finns olika hållningar bland de UFO-intresserade, även i Danmark.
- Ja, vi har ju bland andra ifologerna. De anser att en del av UFOna kan identifieras som interplanetariska flygande objekt - IFOn! Ofta hävdar ifologerna att de vet detta, bland annat med hänvisning till informationer som erhållits från så kallade kontaktpersoner, alltså människor som påstår att de haft kontakt med rymdvarelser. Genom sitt arbete försöker ifologerna att sprida denna sanning. De vill gärna övertyga andra om att vi inte är ensamma i universum, utan får besök från andra planeter.
- Ufologerna å andra sidan menar att de UFOn som man efter kompetent undersökning inte kan finna någon rationell förklaring till, är genuina UFOn. Att det skulle röra sig om farkoster av utomjordiskt ursprung anses, åtminstone officiellt, bara vara en av flera möjligheter. Genom att insamla, registrera och analysera rapporter om UFO-fenomen, vill ufologerna medverka till att lösa den så kallade UFO-gåtan och sprida kännedom om gåtans existens. Denna hållning representeras i Danmark av SUFOl.
- Ifologin har funnits i Danmark ända sedan de första UFO-föreningarna såg dagens ljus. Under de första åren förekom en hel del inre stridigheter - några önskade följa en teknisk linje, den så kallade Keyho-falangen, andra föredrog en mer filosofisk-religiös linje, det var den så kallade Adamski-falangen. Men grunden, att de flygande tefaten hade utomjordiskt ursprung, var det i början enighet om.
- 1965 skedde en avgörande brytninng mellan de två falangerna, och de UFO-intresserade delade sig i IGAP och SUFOI. IGAP fortsatte den ursprungliga ifologiska linjen, som hade varit SUFOI:s sedan slutet av 50-talet med Adamski som den stora förebilden. SUFOI gled långsamt över på en mer teknisk linje men var fortfarande ifologisk i sin grundhållning. SUFOI sökte efter vetenskapsmän som man kunde stödja sig på, och man ville gärna få erkännande som springpojkar åt vetenskapen.
- Sedan J. Allen Hyneks bok "UFO - dokumenteret" hade kommit på danska, blev Hynek SUFOI:s nya förebild. Han var vetenskapsman, astronom, och hade under tjugo år varit amerikanska flygvapnets konsult i UFO-frågor. Hynek var nu "omvänd" och hade själv en UFO-grupp i stöpsleven.
- 1977 tog man inom SUFOI steget fullt ut och godtog bland annat Hyneks definition av UFO: "Med ett UFO menar vi ett oidentifierat flygande föremål vars väsentliga kännetecken är att det efter noggrann undersökning, gjord av kompetenta forskare, inte kan förklaras som varande något känt, naturligt fenomen."Vidare tillkännagav SUFOI att man betecknade de många observationsrapporterna som ett viktigt vetenskapligt forskningsunderlag. Därmed hade SUFOI tilldelat sig en ufologisk roll.
- Men det har under åren varit många återfall i ifologi inom SUFOI och i UFO-nyt.
Vad lägger du in i begreppet skeptiker?
- Att vara skeptiker är att ha en tvivlande och kritisk hållning till omvärlden och sig själv. En skeptiker bör enligt min mening akta sig för att falla i vi-allena-vet-fällan, utan vara öppen och mottaglig för nytänkande samtidigt som han bör vara beredd, att ändra sin uppfattning. Å andra sidan bör skeptikern gärna vara skarp och provocerande, men helst med en glimt i ögat.
- Jag anser att skeptiker inte bör sluta sig samman i skeptikerföreningar, för om de gör det, riskerar de att gå i samma fälla som sina motståndare och bli sekteriska och missionerande.
- Sekterisk skepticism förekommer inom den etablerade vetenskapen. Dess företrädare överdriver sin sak betydligt. Men vid sidan om förstenade vetenskapsmän finns dess bättre också mer framsynta forskare, som även de representerar vetenskapen och gör den till något som är dynamiskt och i ständig förändring.
- I vissa slutna intressegrupper är skeptiker ofta ett skällsord. Men jag kallar mig gärna skeptiker. Och jag förhåller mig skeptisk även till skeptiker! Min skepsis är bred, och jag försöker undvika selektivitet i min skepsis. Jag ger gärna plats för det osannolika och till synes omöjliga - konstruktiv fantasi är en god sak. Jag ser gärna att gränsen mellan det fiktiva och det faktiska hålls flytande på bästa anarkistiska vis.
- Det enda som verkligen kan göra mig förbaskad och tränga bort min känsla för humor är när en del människor eller grupper åberopar sig på sanningen och vill frälsa oss andra stackare. Det finns ingen sanning!
Skepsis
Till sidan 1!
www.sokaren.se/INDEX122.HTML
