Dikter av Birgit Cars





FÖRVANDLINGAR


När som helst
och var som helst
kan förvandlingar ske.
Lika väl i ett rum,
på ett tåg,
i en skog
som i kyrkornas dunkel.

Stora och heliga
äro förvandlingens stunder,
trappsteg till liv.




KOM TILL DIG SJÄLV!


Kom till dig själv,
när livet tröttar ut dig
med sin mångfald
eller med allt det enahanda,
som förstör din glädje.

Kom till dig själv!
Det finns ett ljus inom dig,
som du icke ser.
Det finns ett väsen
djupast inne i dig,
som vill växa.




I TYSTNADENS HUS


Om det är bön,
så låt det vara bön
att sitta här
i denna stilla lycka,
som inga mässor,
inga tidegärder
har kunnat
föra in mig i.

Det gröna korset,
där det skimrar sakta
emot kapellets
vita väggar
gav mig glädje.
Men det var tystnaden
i detta hus,
som ledde mig rakt in
i saligheten




SE MÄNNISKAN


O, denna väldiga glädje
som uppstår i mig
när någon betraktar mig
genom Människoögon!
När någon ser vem jag är
utan att fastna vid skalet.

Äntligen har jag fått veta
vad en gudsgenomandad
människa är.

Uppmärksamheten
är hennes säkraste tecken.
Godhetens närvaro
smälter mitt hjärta
när hon närmar sig mig.
Hennes klädnad är sanning.




AVSKED


Tillsammans med dig
var jag så fri
som en människa kan vara
med en annan.

Det fanns ingen blyghet hos mig,
ingen rädsla för att visa mig
som jag var.
Jag slappnade av i din närhet
och glömde alldeles bort
att slå vakt kring mig själv.

Jag vill följa dig alltid.
Jag vill vara där du är
och dela allt med dig. -
Men du behöver mig inte.




TOM STAD


Jag kom hem till en tom stad
där du inte fanns längre.
Alla platser var tomma
där jag förr kunde möta dig.
Alla minnen gjorde mig illa.
Det var svårt att komma hem
till en tom stad
och det värkte i själen.

Om inte minnena gjorde så ont
kunde jag vara i skogen idag,
skaffa mig vila och ro
som jag väl behöver.
Men jag orkar inte höra träden susa
eller se solen skina
eller känna vinden mot mitt ansikte.

Det som var lycka tillsammans med dig
har jag alls ingen lust
att uppleva ensam.




PÅ GATAN


Jag fick se dig på gatan. Plötsligt stod du där som om ingenting hänt, alldeles levande, alldeles lik dig. Till och med kläderna som du bar var desamma. Ditt hår hade samma färg som det brukade ha och din kropp hade inte förändrats. Då slog det mig plötsligt att det inte var tio är sen du lämnade mig utan ett.

Jag såg dig inte på nära håll, men ditt leende verkade glatt. Du såg ut att trivas med livet. Då mjuknade världen ornkring mig och fylldes på nytt med en ljuvlig och levande värme.




TRÖST


Ibland unnar jag mig
att gå på din gata
och betrakta din bil och se upp mot ditt fönster.

Om jag tror, att jag ser dig
slår mitt hjärta
en volt i mitt bröst. -
Vilken underlig tröst!




TANKAR ÄR FARLIGA


Och nu, min älskade vän,
befaller jag mina tankar
att sluta kretsa kring dig
med sin eviga oro
och sin ständiga längtan.

För tankar är farliga.
Inte vet jag
åt vilket håll du skall gå.
Och inte känner jag till
dina innersta önskningar.

Det är bara du själv som vet,
vad ditt hjärta behöver.




MEN DENNA MORGON


Ibland måste vi ner
i de förtvivlade nätterna
för att härdas och växa.

Vi måste ensamma gå
genom mörka dagar
av hopplöshet.

Men denna morgon
vänder jag mig
med en bön om förbarmande
emot ljusare rymder.

Och denna morgon
återvänder min glädje
trots allt.







Birgit Cars har gett ut diktböckerna "Till en människa" (1983) och "Tilltal" (1987). Hennes adress är Beckhemsvägen 32, 573 42 Tranås.




Till sidan 1!




www.sokaren.se/INDEX164.HTML