UFOs - ja!
Två av forskarna vid Coloradouniversitetets UFO-projekt avskedades i februari 1968 för "inkompetens", som det hette. De var dr David R. Saunders, professor i psykologi vid Coloradouniversitetet, och dr Norman E. Levine, elektroingenjör vid Arizonauniversitetet.
Ungefär samtidigt som Condonrapporten publicerades i början av detta år, utgav Saunders tillsammans med en journalist, R. Roger Harkins, en egen UFO-bok, där han berättar om förhållandena vid UFO-projektet. Bokens namn är UFOs? Yes!
Enligt Saunders hade flera av forskarna vid projektet övervägt att ge ut en minoritetsrapport, där till UFO-forskning mer positiva bedömningar skulle läggas fram. Någon vetenskaplig rapport är emellertid inte Saunders-Harkins bok. Den är helt igenom skriven i jagform, och jaget är David R. Saunders. Vi får veta hur Saunders uppfattar en del av sina kolleger vid projektet, framför allt Edward Condon och Robert Low, samt hur han bedömer forskningsarbetet.
Professor Condon, som en gång drogs inför McCarthys kommitté mot oamerikansk verksamhet och då skaffade sig en fiende i Richard Nixon, beskrivs som en framstående vetenskapsman, men som ledare för UFO-projektet visade han stor fördomsfullhet från första början. Han deltog aldrig själv i några undersökningar ute på forskningsfältet, och de enda fall han personligen intresserade sig för var några så kallade crackpot-fall med tokiga och otroliga uppgifter, bl. a. ett fall där en mentalpatient var huvudpersonen. Condon gjorde upprepade gånger för pressen uttalanden som var negativa till UFO-forskningen och den interplanetariska hypotesen.
Den administrative ledaren Robert Low beskrivs av Saunders som en inskränkt och inkompetent person. Det var han som var projektets nyckelfigur och fungerande ledare, eftersom Condon mest höll sig på avstånd. Low hade hela tiden en starkt negativ inställning till den interplanetariska hypotesen, fastän han gav forskarna fria händer att arbeta som de önskade.
I en av Lows egna pärmar påträffades ett memorandum, ställt till två styresmän vid universitetet, där Low före projektets start gav uttryck åt sådana åsikter som att man medelst trick skulle kunna få undersökningen att för allmänheten synas vara fullständigt objektiv, förutsättningslös, medan vetenskapliga kolleger skulle förstå att forskarna var en grupp skeptiker som från början hade klart för sig att utsikterna att påträffa ett flygande tefat var praktiskt taget lika med noll. Ett sätt att uppnå detta vore enligt Low att lägga huvudvikten inte vid de fysiska fenomenen och deras utforskning utan vid en psykologisk och sociologisk studie av de människor som gör observationerna.
Det memorandum som innehöll dessa tokiga och komprometterande tankar släpptes ut från projektet under medverkan av bl. a. Levine och Saunders. Det kom till NICAPs och professor James McDonalds kännedom - och till sist gavs det världsvid publicitet genom en stor artikel av John G. Fuller i jättetidningen LOOK (som också infördes i Sökaren nr 8, 1968). Detta gjorde Condon och Low rasande, och efter några dagar avskedades Saunders och Levine under förevändningen att de visat inkompetens, eftersom Condon ansåg att de stulit memot från Lows personliga pärm och genom att bidra till att det gavs publicitet skadat Coloradouniversitetets anseende.
Saunders tecknar en bild av en praktiskt taget enhällig forskarstab som stod i opposition till de två projektledarna, men någon minoritetsrapport kom aldrig till stånd. Saunders står som ensam ansvarig för de åsikter han för fram. I Condonrapporten, där en rad av forskarna medverkar, framkommer inga delade meningar, och det är inte känt att någon annan av projektets forskare har tagit avstånd från rapporten.
Av Saunders bok framgår att flygvapnet hade vänt sig till Harvarduniversitetet, Massachusetts Institute of Technology, University of North Carolina, University of California och till National Center for Atmospheric Research i Boulder med förfrågan om de ville åta sig UFO-forskningen - men alla hade sagt nej. När ledningen för Coloradouniversitetet fick förfrågan, visste de inte, skriver Saunders, att så många tidigare sagt nej. De trodde att de blivit tillfrågade som nummer två i ordningen.
Den vetenskapare som på myndigheternas (flygvapnets) uppdrag gjort undersökningar av UFO-fall, astronomiprofessor J. Allen Hynek, uppmanade redan 1953 till ingående utforskning av UFO-fenomenet. Trots detta hände ingenting förrän 1966, då flygvapnet beslutade om en stor vetenskaplig undersökning. Hynek hör nu till dem som tillsammans med McDonald, Saunders och andra är talesmän för UFOforskning, men han har kritiserats för att han inte redan i slutet av 40-talet insåg UFO-problemets vikt och slog larm. När professor James McDonald en gång kom in på Hyneks kontor utropade han: "Hur har du kunnat sitta på alla dessa fakta i så många år?"
Hynek hade tidigt klart för sig att de undersökningar som flygvapnet gjorde, var mycket bristfälliga. Han har berättat om hur flygvapnets undersökare lät många fall passera som förklarade, där det endast var fråga om en tänkbar förklaring: t. ex. möjligen ett flygplan har blivit flygplan, och på det sättet har man fått en fin statistik över "förklarade" fall. Det som de inte förstod, hände det att de satte in i arkiv för "stolliga fall". Hynek har också uppgett att flygvapnets undersökare sällan kom till en observationsplats förrän en vecka efter det att en iakttagelse hade rapporterats. Det ringa intresset för UFOundersökningar i andra länder kan förklaras med att man där trodde att det amerikanska flygvapnet bedrev riktig UFO-forskning, men man anade inte hur bristfällig den amerikanska forskningen var, säger Hynek.
Om ett metallstycke som uppges vara fragment av UFO som exploderade i Sydamerika 1957, säger Condonrapporten att det inte var något märkligt med det (det bestod av 99,9 procent rent magnesium) utan att det var magnesium i mindre ren form än den som i flera år framställts i Förenta staterna, men Saunders hävdar att styckets kemiska sammansättning var märklig. Vissa ämnen, som man skulle ha väntat att finna där, saknades. Försök att framställa rent magnesium borde ha gett en återstod av kalcium, och om man försökt att göra metallen ren från kalcium, skulle sannolikt ett kärl av kvarts ha använts, och detta borde ha gett spår av kisel. Men det fanns varken kalcium eller kisel i provet. Enligt en nyare metod att framställa rent magnesium, skulle man ha fått en viss förorening av kvicksilver, men det fanns inte heller något kvicksilver i provet. Saunders finner dessa förhållanden besynnerliga. (De främsta föroreningarna var en halv promille strontium, en halv promille zink samt mindre mängder av barium, mangan och krom.) Metallstyckets struktur är dessutom sådan att det torde ha en ovanlig styrka, säger Saunders.
För professor Saunders står det klart att UFO-problemet är intressant och betydelsefullt och att UFO-forskningen bör fortsätta. En interplanetarisk förklaring framstår för honom som en uppenbar möjlighet.
SM
Från Sökaren nr 8, 1969.
UFO
Till sidan 1!
www.sokaren.se/INDEX319.HTML