Det finns böcker som handlar om att tankar kan förverkligas på ett magiskt sätt. Detta strider givetvis mot en ateistisk-materialistisk-mekanistisk bild av verkligheten. Men det kan inte uteslutas att det ligger en sanning i det. Så pröva gärna!
Tankar kan förverkligas
I sin bok The Laws of Manifestation, utgiven av Findhorn Publications, försöker David Spangler klarlägga hur idéer och önskningar kan förverkligas, kan ta form i ting eller skeenden, kan bli synliga i sinnevärlden.
"Nya tidsålderns" experimentsamhälle Findhorn i Skottland, där David Spangler verkade i flera år, sägs ha blivit till och växt genom tankar som "manifesterats". Pengar, material och människor har kommit till Findhorn på ett sådant sätt att man inte kunnat tillskriva det slumpen. Och människor som velat ansluta sig till Findhorngruppen men saknat ekonomiska möjligheter, har på olika sätt fått pengar, sägs det - som en manifesterad önskan.
Manifestation är inget trolleri, skriver Spangler, utan en process, där man arbetar efter naturliga principer och lagar i avsikt att omvandla energi från en nivå av verklighet till en annan.
Och han ger några exempel:
En författare har en idé. Den finns som mental energi. Han gör idén till en roman, eller ett skådespel. Och då existerar den i konkret form, i tryck.
En uppfinnare gör på liknande sätt.
Man kan också tänka på en bit kol; den är kall men innehåller en potentiell värme. När den brinner, omvandlas dess inre energi till förnimbar värme.
Vad Spangler vill säga med exemplen är att manifestation inte är ett skapande av "något" ur "intet, utan att det är fråga om att öppna en väg, eller starta en process, genom vilken det som redan finns i någon form kan komma in i vår sinnevärld och bli möjligt att uppfatta.
Till ett slag av manifestation, nämligen manifestation genom hängivenhet och känsla, behövs tro - på Gud som en älskande Fader, vilken känner sina barns behov och kan tillfredsställa dem.
David Spangler förklarar att tro inte är detsamma som hopp. Tron har ett vetande, hoppet ett ickevetande. Tron är koncentrerad emotionell energi och har därför kraft. Hoppet däremot tillåter rädsla och tvivel och brister i kraft.
I sann tro ses människan som en emanation av den gudomliga anden. I blind tro däremot ses ofta Gud och människan som åtskilda varelser, där människan är beroende av Gud. Däri ligger en inneboende begränsning.
Nyckeln till manifestation ligger i erkännandet att Gud i hans helhet är den enda verkligheten. Allting i universum är direkt eller indirekt förbundet med allting annat genom denna helhet, och det finns inga barriärer i tid, rum eller omständigheter, som kan hindra det rätta flödet av energi mellan de besläktade delarna inom helheten.
Gud är allt som finns. I honom finns ingen brist. Han är verkligheten. Ju mer ett medvetande kan förstå detta och leva i denna verklighet, desto mer kan det få lagarna för manifestation att verka framgångsrikt. Genom enhet med Gud är jag ett med allt, och genom denna enhet kan jag bli en manifesterare.
I kärnan av all skapelse och manifestation ligger vilje-energin. Den är en emanation från varandet självt.
Sann vilja innebär att ha en absolut övertygelse om att en manifestation ska äga rum.
Sann vilja dominerar eller manipulerar inte för att få fram resultat. Den förvandlar det möjliga till konkret verklighet genom att ur en person eller situation dra fram de djupare eller högre aspekter som redan finns där, dolda.
Sann vilja är också att ge upp sig själv, att arbeta från själens nivå. Den har att göra med att ge upp sitt ego, sätta helheten främst och se sig själv som en del i den. Själen uppfattar enhet. Den ser andra inte som separata väsen utan som själen som manifesterar sig i skilda former. Själen är den inre gudsnärvaron. Den är det medvetandetillstånd som är ett med helheten, ett med Gud, ett med det större jaget.
Bakom alla former finns en energi. När själen tonar in på den energin och upplever enheten inom sig, erfar den ingen brist, utan i stället överflöd och identitet med helheten, och den vet att alltings kraft finns i dess inre.
Orsaken till att de flesta människor inte kan använda sin sanna, manifesterande viljeenergi är att de inte vet vilka de är. Skapande kraft kan frigöras av den som är medveten om sin själs gudomliga natur, dess oföränderliga JAG ÅR, säger Spangler.
Men all manifestation är inte nyttig manifestation. Eftersom manifestation är en andlig process, är den framgångsrik endast då den resulterar i en förändring, en utveckling, av medvetandet. Det viktiga är inte att ett behov blir tillfredsställt, utan att behovets tillfredsställande ger medvetandet möjlighet att växa och utvidgas. Alla behov som tillfredsställs genom manifestation, men som inte är andliga behov och inte innebär en utveckling, en växt hos medvetandet, skapar bara fler hungriga behov och gör personen till en fånge hos sin kraft och hos de ting han manifesterar. Ett sant behov är ett tillfälle, en inbjudan till själen att manifestera något som den är i sitt sanna själv.
Sann manifestation sker inte heller i ett passivt tillstånd, en attityd av förnöjd väntan i det man antar att livet kommer att se till alla ens behov. Det är i stället fråga om ett dynamiskt medvetandetillstånd. Och det är att se sig själv arbeta med Gud för att förverkliga hans plan.
Manifestation ersätter inte arbete för uppehället.
Manifestation är ett skapande. Den som manifesterar är en gudomlig skapare.
Gud skapar, eller manifesterar, genom att vara sig själv, eller helt enkelt vara. Att vara är manifestationens hemlighet och lag. Att vara innebär att manifestera det gudomliga, och därigenom drar man automatiskt till sig vad man behöver. Bibliska nyckelord är: Sök först Guds rike - dvs sätt Guds vilja främst, försök tona in på hans väsen, som är människans sanna identitet - så ska sedan allt det andra tillfalla er.
Vägen till kännedom om Guds vilja är att tona in sig med omgivningen och uppgiften. Ordet attuned, som är kännetecknande för indhornkollektivet, innebär att vara i harmoni med, i ton med. Visdom i verksamhet kallar Spangler det också.
Rätt handlande kommer av rätt attunement. Det innebär villighet att i arbete göra vad som behövs för att manifestation ska äga rum. Manifestation och lättja är inte förenliga.
För att manifestera: ha en exakt bild eller idé av vad som ska manifesteras. Du kan också dela denna bild med andra, på så sätt att alla som är med i processen har samma idé och är förenade i sin tanke och föreställning. Be en gång, och vet i tro att behovet kommer att bli fullständigt tillfredsställt. Tacka för att det är så. Om handling krävs, handla då i tro och håll den positiva tanken kvar i medvetandet och föreställ dig det behov som ska tillfredsställas. När manifestation inträffar, tacka då igen. Inse att vad du har manifesterat inte är din egendom, utan är en del av Gud som satts under din vård.
När en person behöver något, då måste han tona in för att försäkra sig om att det rör sig om ett andligt behov, och inte bara om hans personliga begär. Man får ge upp det egna lilla jaget för att få en uppfattning om Guds vilja. Verklig manifestation är en uppenbarelse av det enda varandet, Guds varande - det är att göra Gud synlig. Endast genom att vi i manifestationen är ett med honom kan sann manifestation ske.
På Findhorn vill vi inte ge träning i manifestation, förklarar Spangler, vi vill ge träning i att förstå och känna igen manifestation. Vi vill inte ge träning i att frambringa ting, utan i att förstå och känna igen den eviga skapandeprocessen som finns överallt runtomkring oss, så att man kan skapa allt därför att man är allt!
Den senare hälften av boken The Laws of Manifestation handlar till stor del om Findhorn. Den innehåller bitar av tal som Peter och Eileen Caddy och David själv har hållit. Den innehåller bland annat uppmuntran och uppmaning till Findhornmedlemmarna att inte tappa modet, när svårigheter möter och manifestationer syns utebli. I och med att Findhorn växt sig större har det blivit svårare att få samma starka sammanhållna koncentration och odelade positivitet och tro som förut. Människor kommer som inte är mogna att satsa sig helhjärtat, och de gör sprickor i helgjutenheten och sänker gruppmedvetandet. De måste antingen ändra sig eller lämna platsen.
"Den som kommer till Findhorn måste vara beredd att ge upp alla sina tidigare dåliga vanor och beteenden och låta sig omvandlas och växa."
"Varje manifestation jag gör är en manifestation av mig själv. Jag är vad jag gör. Och vad jag gör i det ena ögonblicket påverkar vad jag blir i nästa. I östern skulle man kalla det karma."
"Men jag måste komma ihåg att jag inte agerar bara å mina egna vägnar. Jag måste se mig själv som en källa, inte bara som en mottagare. Mina behov är inte bara mina utan mikrokosmiska projektioner av universella behov. Jag manifesterar inte bara å mina egna vägnar, utan också å Guds!"
Äsa Freij och SM
Till sidan 1!
www.sokaren.se/INDEX354.HTML