Bör vi alla bli vegetarianer?
Tidningen Time med sin mångmiljonupplaga spridd över världen har den 14 oktober 2002 vegetarisk kost som huvudtema. Huvudrubriken är Bör vi alla bli vegetarianer? Tidningens stora material i ämnet söker inte ge svar på rubrikens fråga. Men summan av det stora materialet kan knappast uppfattas som något annat än ett JA. Framförallt pekar den omsorg frågan har givits på hur stor den nu är i världen. För texten svarar en hel stab medarbetare i Washington, New York, Chicago, Amsterdam, Rom, London, Los Angeles och Paris. Deras material har smälts samman av huvudansvarige författaren Richard Corliss.
Resultatet är en skicklig spegling av den vegetariska kostens läge i västerlandet. Det är en samling av argument för vegetariskt och av argument emot, blandat med lättsamma glimtar från den vegetariska världen utan sakliga ambitioner, anekdoter som just speglar men inte fördjupar.
Richard Corliss är mycket kunnig vad gäller vegetarism. Hans siffror om antalet "vegetarianer" är imponerande: I Amerika bör idag finnas ca 10 miljoner människor som betraktar sig själva som vegetarianer enligt en undersökning som Time har låtit göra och som omfattar 10 000 vuxna. Enligt en undersökning i England som gjordes då galna ko-sjukan var som mest aktuell är 3,4 miljoner människor i England vegetarianer, vilket är 5,7 procent av hela den engelska befolkningen.
Men Corliss tar inte dessa siffror för gott. Han finner att många kallar sig vegetarianer utan att vara det. Några äter ägg, några kött ibland, några ofta fisk. Han presenterar helt korrekt och definierar 8 olika livsstilar med vegetarisk anknytning. Det är verkliga vegetarianer, nämligen vegetarianer, groddianer, fruktianer, råkostare ("Levande föda") och veganer. Så har vi laktovegetarianer som även godkänner mjölkprodukter (waerlandkost), ovo-vegetarianer, som äter ägg och lakto-ovo-vegetarianer som äter både ägg och mjölk. Slutligen finns det personer som ännu mer felaktigt kallar sig vegetarianer fast de äter endera fisk eller fågel. Men den vegetariska grundtanken har en mycket stor spridning.
Att vegetarisk kost vinner mark gäller framförallt ungdom. Hos de unga är det inne att vara vegetarian. En undersökning visar att omkring 10 procent av 15-18 års flickor i England betraktar sig som vegetarianer. Det besvärliga är att de unga inte skaffar sig god kunskap om näringens betydelse och egenskaper utan bara tror att om det är vegetariskt så är det bra. ("The ones who do it badly don't know how to navigate in the vegetarian world.") Framförallt understryker Times att risken för brist på järn, kalk och B 12 kan vara stor.
Den framrullande vegetarismen sätter också sina komiska spår. Boskapsuppfödare Jody Brown i South Dakota har enlig Time på sin hemsida (www.ranchers.net) präglat nya köttmantran: "Vegetarianer lever inte längre, de bara ser äldre ut." och "Om djur inte var avsedda att äta, varför skulle de då vara gjorda av kött?"
Hur förrädiska argument kan användas visar Time med rubriken
Fem argument för att äta kött
1) Det smakar bra
2) Det gör att du känner dig bra
3) Det är en viktig europeisk tradition
4) Det stödjer bönder
5) Dina föräldrar gjorde det
Åh, förlåt, fortsätter Time, det var fem skäl för att röka cigarretter!
Ett värdigt argument särskilt för de unga som går över till vegetarisk kost är att de inte vill delta i det grymma slaktandet. Men professorn i kötthantering Steven Davis säger att odling av säd, alfalfa osv också dödar - dödar miljoner smådjur, skalbaggar, kaniner, möss och fasaner. Varje tur med en traktor dödar miljoner.
Skådespelerskan Mary Tyler Moore kanske ändå kommer sanningen nära när hon som avslutning i Time får säga: Det kommer troligen en tid när vi ser tillbaka och tänker: Herre Gud, det är otroligt! Ännu i 20:e århundrandet och in i första delen av det 21:a åt folk djur.
ESKIL SVENSSON
Ur tidskriften Hälso-info, som ges ut av Hälsofrämjandet i Stockholm, Fjällgatan 23 A, 116 28 Stockholm.
Till sidan 1!
www.sokaren.se/INDEX366.HTML
