Artikel från 1984
Drogen
Vägen till paradiset, vägen till helvetet
Bruket av hasch och marijuana är känt sedan tusentals år. Men det var först i mitten av 1960-talet som cannabisdrogerna blev vanliga i västvärlden. Det började omkring 1965 i San Francisco. I den delvis förslummade stadsdelen Haight Ashbury samlades det folk som kallades hippies. Deras subkultur var en blandning av österländsk mystik, indiankultur, pacifism, fri sexualitet - och droger, främst hasch och marijuana.
1967 nådde hippiekulturen sin höjdpunkt, och San Francisco kallades "kärlekens stad".
Hippiekulturen tog slut. Men drogkulturen bredde ut sig över världen. I dess spår följde sönderknarkade ungdomar, och många dödsfall.
Haschbruket har spritts främst genom en del av popmusiken.
Cannabisdrogerna är farliga: Skador kan uppstå, psykisk sjukdom kan bli följden. Personlighetsförändringar efter haschbruk har länge varit välkända. Den inbitne haschrökaren blir oföretagsam, inåtvänd, rusets värld blir hans verkliga värld, och den reella verkligheten förlorar i intresse för honom - han "försvinner in i sig själv". Förmågan att sköta ett arbete och att lära sig nya saker nedsätts. Med andra ord: den som röker stora mängder hasch fördummas.
Vid kraftig berusning kan tankestörningar uppkomma, såsom att gränsen mellan jaget och omvärlden suddas ut och jaget identifierar sig med exempelvis röken från den egna pipan - rökaren känner sig "kosmisk", en vän med hela världen. För omgivningen däremot tycks han vara borta, nästan omöjlig att få kontakt med.
En annan riskfaktor med det olagliga haschbruket är att den som köper hasch lätt kommer i kontakt med langare som erbjuder även starkare och farligare droger. Det är då lätt gjort att en svag själ snabbt hamnar i ett svårt drogberoende utan att ha velat det.
Thomas Nordegren och Kerstin Tunving har skrivit boken Hasch. Romantik och Fakta (Prisma 1984) ur vilken ovanstående uppgifter hämtats. Det är en välskriven upplysningsbok bakom vilken ligger mycket forskning och journalistisk research, vars resultat presenteras på ett sakligt och lättillgängligt sätt.
Ingen förståndig person som läst boken torde vilja använda hasch.
Flower power eller destruktion
Bland sökare finns ett visst intresse för ”visdomsdroger", d v s psykedeliska substanser som ger mystiska upplevelser av alltings enhet och skönhet och som liknar icke-drogbaserad religionsmystik. Några har kanske prövat en drog, en del kanske använder regelbundet, men de allra flesta torde nöja sig med att läsa om andras erfarenheter.
Bruket av "heliga droger" för att få inre upplevelser är känt i många kulturer, bl a indianska. Drogen har varit en genväg till mystiken. Det är också känt att droger har använts för att ge raseri och mod åt krigare.
För en del nutida sökare har psykedeliska upplevelser haft stor betydelse, exempelvis för de förutvarande Harvardlärarna Tim Leary och Dick Alpert. Det var drogen LSD som förvandlade universitetsläraren Alpert till gurun Ram Dass.
"Visdomsdrogerna" tycks kunna ge värdefulla upplevelser, kanske insikter, som förut varit dolda - brukaren upplever "en yttersta sanning", kontakt med Gud, ser "hur allting hänger ihop", känner en gemenskap med allt, får ett "vidgat medvetande", en ökad känslighet samt vördar och bejakar livet på ett nytt sätt. En del blir vapenvägrare och miljövänner.
En mycket engagerad bok mot bruket av cannabisdrogerna hasch och marijuana har skrivits av arkitekten Allan Rubin: Inget är som drogen (Liber 1982). Han menar att en del människor som tagit droger och haft psykedeliska upplevelser blivit fredliga hippies, dragit sig undan karriärismens ekorrhjul, fyllda av medmänsklig känsla och kärlek - medan andra har blivit punkare, våldsmän och terrorister, ty drogen kan inte bara tända det goda, livsvänliga hos en människa, utan även rakt motsatta egenskaper: å ena sidan flower power, å andra sidan destruktion, anarki och ibland apati.
Rubin menar att drogerna kan hota hela samhället. Hos en del människor ger de fina inre upplevelser med livsbejakelse, medmänsklighet och intresse för konst, men hos andra lyfter de fram primitiva drag som eljest hålls nere i det undermedvetna, såsom aggressivitet, känslokyla, dödsinriktning, så att en del av drogbrukarna vill rasera samhället, får sympati för terrorister och kanske själva blir terrorister eller mördare. Några förvandlas till ”vilddjur".
Rubin vill förklara en stor del av nutidens obegripliga våld som följd av personlighetsförändringar hos drogmissbrukare.
Följden av det utbredda haschrökandet i västerlandet kan bli, menar Allan Rubin, att vi får en generation av haschskadade människor - bland dem anarkister, våldsmän, terrorister – fiender till det normala samhället.
"Flumkultur"
Rubin menar också att det finns ett samband mellan användningen av droger och uppkomsten av nyandliga rörelser. Han tror att många unga inom sådana rörelser fått sitt intresse för religionsmystik som en följd av inre upplevelser under drogberusning. Han har gått in i bokhandeln Vattumannen och där sett en massa böcker, som han är främmande för, i ämnen som religionsmystik, hinduism, astrologi, kosmologi och reinkarnation, och han frågar sig om det var drogkulturens bokhandel han kom in i - bruk av droger ger enligt hans mening en "flumkultur" med intresse för "översinnligheter", kosmos och mystik. Efter den inledande frågan blir Rubin säker i sitt omdöme. "Nog vågar man påstå" skriver han, "att det växande drogmissbruket är en utlösande faktor bakom det framväxande mystikintresset och samtidigt grundvalen för den 'nya tidsålderns' boklådor."
Kan det ligga någonting i det Rubin skriver? Man skall komma ihåg att de nyandliga rörelserna i Sverige är små - med undantag för TM-rörelsen. Ett medlemsantal omkring hundra torde vara typiskt för de ganska fåtaliga nyandliga rörelser med österländsk anknytning som finns i Sverige. Medan däremot "gammalandligheten" fortfarande är mycket populär med kanske en miljon troende! Eftersom drogbruket enligt Rubin har stor utbredning, borde anslutningen till nyandliga rörelser vara större än den är, om han har rätt.
Visst kan haschrökandet ha spätt på intresset för religionsmystik, hinduism, reinkarnationstanken etc., men inte så få människor utan någon drogbaserad intresseprofil har länge dragits till de ämnen som Sökaren behandlar och som tas upp i böcker som kan köpas i boklådor av typ Vattumannen.
Rubin nämner i detta sammanhang begreppet New Age på ett nedsättande sätt. Därför måste erinras om att i New Age-kretsar finns en stor medvetenhet när det gäller hälsofrågor - vegetarismen har stor utbredning där - och många är helt naturligt motståndare till droger.
Nyandliga rörelser som Hare Krishna, Summit Lighthouse och Scientologykyrkan är kända för sin anti-droginställning.
Det drogade samhället
Det finns många droger i samhället idag. Kaffe och te hör till de milda. De verkar "uppiggande", sägs det. Men misstankar finns att gifterna coffein och tein kan framkalla sjukdomar, i synnerhet vid omåttligt bruk. Men att kaffe- och tedrickande är till stor glädje för många kan inte bortses från.
På alkohol görs jämförelsevis starka droger. Dessa vållar oerhörda skador och är ett tragiskt samhällsproblem. Men att förbjuda dem förefaller otänkbart. Och många människor har stor glädje av en måttlig alkoholkonsumtion. Alkoholen har en positiv social funktion på så sätt att en del människor i alkoholpåverkat tillstånd kommer varandra närmare. Stelheten i umgänget försvinner.
Tobaken anses stimulera tankeverksamheten. Drogen ger ett beroende, vilket är mycket svårt att ta sig ur. De som nyttjar tobak gör det i allmänhet dagligen. Skadeverkningarna är mycket stora.
Hasch är en ny drog i det västerländska samhället. Till skillnad från de ovan nämnda är den inte godkänd, utan bruket har kriminaliserats. Haschberusning har gett många människor upplevelser av religionsmystisk karaktär. Men de medicinska följderna går inte att överblicka, kanske är de lika svåra, eller värre, än följderna av tobaksbruk. Därför bör avhållsamhet anbefallas.
LSD betraktas som en av de starkaste och farligaste drogerna. Det är välkänt att den gett människor fina inre upplevelser, och den har gett döende en lättare hädangång - de har kunnat acceptera sin egen död. Självklart är LSD en riskabel drog.
Ett stort antal droger används i medicinskt syfte, för att påverka kropp eller själ. Många av dessa medicinskt godkända droger är mycket kraftiga, och biverkningarna är ett stort problem.
Allan Rubin motsätter sig inte medicinskt bruk av droger.
Enligt samma filosofi, att droger kan vara mediciner, bör även hallucinogena droger kunna få status som läkemedel - för själen. De skulle kunna utskrivas efter läkares och terapeuters bedömning och ges i små portioner, vid enstaka tillfällen, under överinseende av psykologer, läkare eller terapeuter, som skapar en positiv miljö kring den som tar drogen.
Men vi rekommenderar inte någon att själv använda droger. Vi ansluter oss i stället till den vegetariska hälsorörelsens idéer. Denna rörelse är mot alla de droger som nämns ovan.
Till sidan 1!
www.sokaren.se/INDEX388.HTML
