Pensionärsliv

Frisk, välbärgad - och uttråkad? En bok om konsten att se möjligheter med livet som pensionär. Arne Jernelöv. ICA bokförlag, Västerås, 2006.
    Fyrtiotalisterna går i pension, och antalet böcker i ämnet ökar: Vad händer, när historiens materiellt mest välmående generationen checkar ut från förvärvslivet?
    Arne Jernelöv, som är professor emeritus i miljökemi, påtalar att medellivslängden i västvärlden och Japan generellt sett har ökat. Medan den exempelvis i Sverige 1750 var 34 år för män och 37 för kvinnor (siffrorna torde dock vara en grov uppskattning) var den år 2000 77 år för män och 82 för kvinnor. Globalt kan vi se att det år 1950 fanns ungefär 200 miljoner människor över 60 år, men över 600 miljoner år 2000.
    Pensionärerna blir alltså fler och fler.
    Medan tidigare gamlingar kunde vara glada om de fick mat och husrum hos familjen eller släkten istället för att placeras på fattigstugan har den nya tidens pensionärer i väst en betydligt bättre grundekonomi. Det finns tillgång till reda pengar för att skapa sig ett ganska gott liv.
    Jernelöv gör dock en skiktning: Tjänstemän har det generellt sett bättre ekonomiskt ställt än de som tillhör vad som tidigare kallades arbetarklassen.
    De som arbetat inom näringslivet och tjänstemannasektorn kan också ha planer på att fortsätta arbeta även efter pensioneringen. Men det är sällan, menar Jernelöv, en riktigt lyckad föresats: de yngre tycker att de äldre mest står i vägen för nödvändigt nytänkande.
    Och att försöka klamra sig fast vid ett sådant liv som varit ger ett patetiskt intryck. Psykologen Patrik Jones menar att 40-talistgenerationen har vant sig vid att ha en maktposition och har därför svårt att föreställa sig ett liv utan denna makt.
    Hans råd är "släpp taget - pensionera dig med värdighet medan du är aktad och önskad".
    Boken innehåller också intervjuer med några pensionärer i Sverige, USA och Japan. Dessa tillfrågades om sina framtidsplaner. Åtskilliga år senare följde författaren upp de första samtalen. Hur hade det gått? Genomgående hos de intervjuade är att man vid första tillfället drog upp vittgående planer, men vid senare tillfället konstaterar - ibland med illa dold bitterhet, ibland med likgiltighet - att man genomfört blott en bråkdel av de ursprungliga idéerna. Orsakerna synes främst vara den vacklande hälsan och en prioritering av komfort, närhet till barn, släkt och vänner, service och läkarvård.
    Det mest frapperande i intervjuerna med pensionärerena är, tycker denne recensent, den märkbara frånvaron av psykologiska, konstnärliga och existentiella intressen hos de äldre. Om dessa exempel skulle vara signifikativa för pensionärer i stort, då råder trots den förutsatta välståndsramen en utbredd andlig fattigdom.
    Brita Lund, med 25 års erfarenhet från den kommunala äldreomsorgen, säger att sedan pensionären upplevt 6 till 12 månaders "semesterkänsla", kryper sig insikten på, att detta faktiskt är den nya verkligheten, som kommer att fortgå till dess att sjukdom och död sätter punkt. "Som pensionär blir man ofta en helt annan människa och det är mer påtagligt ju starkare yrkesidentitet man hade innan. Jag brukar säga: att bli pensionär är som att emigrera till ett annat land."
    Kan man då måhända - istället för de ofta annullerade storslagna planerna om att göra allt man inte tyckte sig kunna göra under sin aktiva arbetsperiod - anpassa sig till "det lilla livet" med att kanske pyssla i trädgården, gå ut med hunden, träffa barn och barnbarn i kombination med passande förenings- och hobbyliv, exempelvis att bygga om, dansa, handarbeta, gå på jakt? Eller går det att "börja om" med något nytt projekt eller en ny verksamhet om man känner för det? Jernelöv menar, att det är möjligt för somliga, men inte alla. Det gäller att både kunna ta tag i sina drömmar och att vara realistisk när det gäller de egna resurserna och möjligheterna.
    "Frisk, välbärgad - och uttråkad?" är lättläst och kan säkert ge givande tips till den avsedda läsekretsen.
    Själv önskar jag mig framför allt en bok om de möjligheter som äldre har att utveckla och fördjupa den andliga sidan av sig själva, eftersom det sannolikt är där som möjligheterna att finna livsglädje och livsmening finns.
   
Gunnar Martin Aronsson


Till sidan 1!



www.sokaren.se/INDEX529.HTML