Gerald Jampolsky har skrivit en bok "till universums barn som genom varandets källa, kärleken, sprider ljus i en förmörkad värld och leder oss till Himmelriket".
Förlåt allt och alla och lev kärleksfullt i nuet!
Kärlekens mirakler
Gerald Jampolsky är en amerikansk psykiater i 55-årsåldern. Före sin omvändelse, som innebar insikten att "kärlek är att släppa rädslan", var han - utifrån sett - en framgångsrik yrkesman som ägde allt han kunde önska sig, men i sitt inre var han kaotisk, tom och olycklig. Hans äktenskap hade kraschat, och han drack sprit. Tankesystem där ord som Gud och kärlek används, intresserade honom inte alls. Han var kritisk till andliga vägar, tyckte att sådana följdes enbart av rädda människor.
Men så började han studera några böcker som heter A Course in Miracles (En kurs i mirakler). Innehållet i dessa böcker, som kan betecknas som djup andlig visdom, har dikterats genom en inre röst för en ursprungligen ateistisk kvinnlig psykolog, Helen Schucman. Kursen fick stor betydelse för doktor Jampolsky. Han förstod den viktiga sanningen att kärnan i vårt mänskliga väsen är kärlek och ingenting annat. Kursen slog också fast att det bara finns två känslor, nämligen kärlek och rädsla. Den första är vårt naturliga inre tillstånd, den andra skapas av vårt sinne genom felaktiga tankar. Kursen lärde att vi kan ge upp rädslan genom förlåtelse och genom att se alla, inklusive oss själva, som skuldfria.
När Jampolsky började tillämpa kursens lärdomar, blev han förändrad och fick en inre frid som han tidigare inte kunnat drömma om att den var möjlig.
Nu är Jerry Jampolsky något av en missionär för kärleken. Sina tankar sprider han inte minst genom boken "Kärlek är att släppa rädslan" (Livskraft 1983). Det är en sympatisk bok på 124 sidor, pedagogiskt upplagd med exempel ur livet. De förträffliga humoristiska teckningarna av Jack Keel förhöjer värdet. Översättare är Kristina Tuulse på Wäxthuset, Väddö. Hon träffade Jampolsky på flera konferenser, insåg hans stora betydelse som lärare och inspiratör och bestämde sig för att överföra hans bok till svenskt språk. Just att låta kärleken öka i världen är ett viktigt mål för Lena Kristinas arbete, och däri finner hon en frände i Jerry Jampolsky.
Kärlek förvandlar
Jampolsky skriver att många männior idag söker efter ett bättre liv och att detta sökande skapar en ny och anorlunda medvetenhet. Det är som en andlig flod, som håller på att rena jorden. Genom detta nya medvetande uppmanas vi att söka inåt - och inne i vårt eget väsen finner vi en grundläggande harmoni, enhet och kärlek. Det gäller för oss att i vårt liv förverka dessa våra inre, sanna egenskaper. Vår uppgift är självförverkligande i kärlek genom att ge - och det är det som Jampolskys bok handlar om. Man kan också säga att vår uppgift är att vinna inre harmoni, ty av kärlek följer haroni.
Kärlek är total frånvaro av rädsla, säger Jampolsky. Och i kärlek ser vi bortom vår gamla bild av verkligheten. Vi upplever klarhet, ser att vi alla är lika, har samma slags jag och att inre harmoni och kärlek är vårt sanna väsen. Brist på kärlek beror på rädsla i någon form. Rädslan förvirrar vår bild av verkligheten. Kärlek kan göra bilden riktig igen.
Det som hjälper oss att släppa rädslan, är förlåtelse. Genom förlåtelse ser vi andra som skuldfria ocb uppnår kärlek och frid. Att förlåta är att bortse från tråkiga saker i det förflutna och börja från noll, utan förutfattade meningar, "stryka över och gå vidare". Och möjligheten att förlåta är helt oberoende av andra, av vad de gör; den beror helt och hållet på oss själva.
När vi känner oss oälskade och deprimerade och tomma inombords, så är lösningen inte att hitta någon som kan ge oss kärlek, skriver Jampolsky. Vad som hjälper är att älska någon annan totalt och utan krav eller förväntningar. Den kärleken ges då samtidigt åt oss själva. Ty med givande av kärlek är det så att ju mer man ger ifrån sig, desto mer får man igen.
Jerry Jampolsky vill också lära oss att leva i nuet. Nuet, menar han, är den enda tid som existerar. Därför bör vi inte binda oss vid det förflutna genom skuldkänslor eller vid framtiden genom oro.
Kärlekens profet
Jampolskys bok är alltså okej. Säkerligen kan den inspirera många till en höjning av livskvaliteten. Det ligger väldigt mycket i det han säger. Fast visst kan man göra kritiska reflexioner under läsningens gång. Jag anser för min del att han förenklar väldigt mycket, generaliserar och överdriver. Han påstår exempelvis att ingen angriper utan att först känna sig hotad och utan att tro sig genom sin attack kunna visa egen styrka på den andres bekostnad. Men jag undrar om det är alldeles riktigt. Angrepp, aggressiv elakhet och gemenhet kan ha olika orsaker, tror jag. Den som angriper är alltid rädd, anser Jampolsky. Och som en rädd människa, som behöver kärlek, bör han bemötas. Det finns nämligen - som A Course in Miracles lär - bara två känslor, kärlek och rädsla. Det är alltid fråga om antingen den ena eller den andra. Men jag tror att människans psyke är mer komplicerat än så och att det egentligen bör beskrivas på ett mer nyanserat sätt. Men det är okej att en profet överdriver. Det gör profeter. Utan den fullständiga övertygelsen att Sanningen har upptäckts och begripits blir ingen människa en profet. Och positiva profeter behövs, inte minst inom livskonstens område.
I alla händelser är kärlek en avgörande kvalitet i relationerna varelser emellan.
Kärlek är att släppa rädslan ... Javisst, men kan inte ändå ett visst mått av rädsla stå i livets tjänst genom att det skyddar liv och hälsa? Om jag möter en stor buse med kniv, som aggressivt kommer emot mig, är det då inte en god idé att i rädsla ta till benen och inte försöka närma sig busen med några kärleksfulla ord? Det tror jag. Å andra sidan behöver man inte hata eller förakta busen - om man klarar sig undan. Blir man skadad, är kärleken svårare att ta fram. Fast det går, om man är riktigt kärleksmedveten.
Ett center
Doktor Gerald Jampolsky är inte bara en teoretiker som tänker kärlek vid skrivbordet. Han har också grundat Center for Attitudinal Healing, där man arbetar med barn som lider av sjukdomar med dödlig utgång. Man har bland annat startat en brevväns- och telefonkontaktkedja, så att barn i olika delar av världen kan nå varandra och vara till hjälp för varandra. Jampolsky delger också dessa sjuka barn sin uppfattning att allt som händer oss kan förvandlas till positiva erfarenheter, som får oss att växa som människor.
"Kärlek är att släppa rädslan" är en fin liten bok.
SM
Foto: Jan Seilitz
Till sidan 1!
www.sokaren.se/INDEX602.HTML
