Ur Djurens Rätt!
Djurplågeri för nöjes skull
Ungefär 60 000 rådjur och 10 000 älgar skadskjuts varje år av nöjesjägare. 15 000 av rådjuren och 2000 av älgarna hittas aldrig. De skadade djuren plågas under lång tid. Anders Johansson karakteriserar älgjakten som en djävulsdans av smärta och blod. Han menar att nöjesjägarnas lust att döda är ett infantilt drag, som pekar bakåt mot tidigare stadier i mänsklighetens utveckling.
Källa: Djurens Rätt! nr 5, 1993.
Utan att tänka
"Utan att tänka närmare på saken sticker vi gaffeln i en bit lever, eller kanske i en bit tunga, som känns sträv mot vår egen, och sväljer. Resterna slänger vi i soppåsen, utan en tanke på att det vi satt i oss en gång haft hjärta, hjärna och vilja."
Thomas Anderberg, Djuren & naturen i kulturen, 90-tal, nr 18, 1996.
Ur Djurens Rätt! nr 5, 1997.
Barbariska kostvanor
"I en framtid kommer mänskligheten förmodligen att finna dagens kostvanor fullständigt barbariska, jämförbara med kannibalismen."
Madeleine Grieve, Djuren & naturen i kulturen, 90-tal nr 18, 1996.
Ur Djurens Rätt! nr 5, 1997.
Rena skitsnacket
"Men främst beror nog likgiltigheten på att folk inte vill veta. De tror nämligen att djurförsöken är absolut nödvändiga för deras hälsa, något som forskarna ständigt har inpräntat i dem. Ändå är detta våldsamt överdrivet och när det gäller skadlighetsprövningar rena skitsnacket. Vår hälsa skulle tvärtom vinna mycket på att man gick ifrån fixeringen vid djurförsök."
Eva Moberg, Ordfront Magasin 5, 1997.
Ur Djurens Rätt! nr 5, 1997.
Djurens känslor
Att djur kan känna och uppleva, bry sig om hur deras liv gestaltar sig, är ett faktum som få betvivlar. Men vad innebär det för vår behandling av djur? Hur bör vi egentligen förhålla oss till andra djurarter?
Ur Djurens Rätt! nr 5, 1997
Mental beredskap
"För vårt eget själsliga välbefinnandes skull bör vi redan nu börja bygga upp en mental beredskap inför de svar den framtida forskningen kan komma att ge när det gäller djurs förmåga att tänka, förstå, uppleva och känna. Annars kan skuldfrågan för vår del, att vi tillåtit oss att behandla djur som vi gjort hittills, bli oerhört tung att bära framöver."
Bertil Strömberg, studierektor på institutionen för filosofi och vetenskapsteori vid Umeå universitet, intervjuad i Mål & Medel 13/97.
Ur Djurens Rätt! nr 1, 1998.
Ät bra - ät vegetariskt!
Europeiska Vegetariska Unionen, EVU, har varje år en kongress. Senast hölls den utanför Verona i Italien.
Den italienska vegetariska föreningens, AVI, ordförande, Marco Stellini, berättade att vegetarismen är på frammarsch i Europa och att AVI arbetar för att vegetarianer skall ha rätt till vegetarisk kost i statliga och kommunala matserveringar, t ex skolor, sjukhus och fängelser.
- Att äta bra är att äta vegetariskt, sa den italienska djurrättsföreningen LAVs ordförande Adolfo Sansolini. Biffätande skall ses på liknande sätt som rökning: det är skadligt för hälsan.
Läkaren Riccardo Trespidi leder en undersökning av vegetarianers hälsa. Han är en kompromisslös förespråkare för djurens rättigheter och sa att ha känner sig som en slaverimotståndare måste ha känt sig för 200 år sedan. Han var kritisk till kongressen och menade att den bara innebar att vegetarianer förklarar för andra vegetarianer att vegetablilier är den rätta kosten. Trespidi ansåg att sådana här möten borde vara för köttätare.
Barnläkaren Luciano Proietti, som talade om vad vegetarism innebär för barn, har anmält reklam som gör gällande att kött är nödvändigt i barns kost, och han har fått rätt. Annan reklam som hävdar att kött är ett unikt näringsämne, som alltid har använts, anmäldes också och ledde till att formuleringen "kött behövs för att barn ska växa", som användes i reklam, fick tas bort.
Källa: Djurens Rätt! nr 1, 1998.
Häsa, vegetarism, djurrätt
Till sidan 1!
www.sokaren.se/INDEX69.HTML