Ur Sökaren:

Kost och demens

En amerikansk undersökning har visat att köttätare utvecklar demenssjukdomar mer än dubbelt så ofta som veganer och laktovegetarianer. Det visade sig också att de som varit vegetarianer längst tid, var minst dementa.



Emotionell begåvning

I vår tid är det de intelligenta människorna som gör karriär och får väl betalda jobb. Och det är de som styr samhälllet. Men många av dessa "smarta" personer kan ha en svag emotionell begåvning, vilket kan få allvarliga följder för mänskligheten. Detta säger Carl Gerhard Gottfries, som är professor i psykiatri.

Intellektet och kunskapen har utvecklats oerhört, medan människans emotionella kapacitet inte förbättrats mycket sedan stenåldern.

Professor Gottfries säger att det största hotet mot mänskligheten är att vi inte kan leva tillsammans i endräkt, beroende på vår svaga emotionella kapacitet. Denna brist kan leda till världens förstörelse.

Gottfries påpekar också att medan extremt intelligenta personer är lätta att upptäcka, så utmärker sig inte de emotionella genierna på samma sätt. Emotionellt begåvad är den som på ett ändamålsenligt sätt tillfredsställer egna behov utan att det är till men för andra. Han har inte behov av att göra karriär och att synas.

Den emotionella kapaciteten har ett värde och bör utvecklas, menar Gottfries, som också säger att en träning av känslolivet bör få plats på skolschemat.

Källa: Svenska Dagbladet 3 12 96.



Tro en positiv hälsofaktor

Den amerikanske läkaren Herbert Benson, hjärtspecialist vid Harvarduniversitetet, har i många år stridit för uppfattningen att kropp och själ påverkar varandra. I en nyligen utkommen bästsäljare, "Timeless Healing", hävdar han att tro är en positiv hälsofaktor. Detta gäller både placeboeffekten, där patienten tror på värdet av en kemiskt verkningslös medicin, och andlig och religiös tro. Han grundar sin övertygelse på bland annat egna erfarenheter från sin läkarpraktik.

Benson menar att kroppens egen tendens till läkning och återhämtning stimuleras av exempelvis bön. Han tror också att många fysiska sjukdomar har sin grund i medvetandet. Dessa är särskilt påverkbara av tro.

Läkare brukar snabbt föreskriva mediciner och operationer i det de bortser från patientens inre liv. Men om nu de flesta sjukdomar har sin rot i stress och inre otillfredsställelse, då måste all hälosovård ta hänsyn till dessa faktorer, understryker Benson.

En upplevelse att livet är meningsfullt är en mycket positiv hälsofaktor.

Herbert Benson har också studerat effekterna av transcendental meditation, TM, och funnit att denna meditationsmetod är välgörande för hälsan. Han fann att medvetandet kunde påverka kroppen på ett objektivt, mätbart, förutsägbart och upprepbart sätt.

Källa: Brain/Mind, april 1996.



Grön kost minskar cancerrisk

Varje år dör cirka 2 500 män i prostatacancer i Sverige. Antalet insjuknade skulle kunna minskas drastiskt om svenska män åt mer bönor och grönsaker. Det visar näringsfysiologen Maria Hedelins forskning vid Karolinska Institutet.

Ur Djurens Rätt nr 2, 2006.



Gråt

Forskare har funnit att i den mänskliga tårvätskan finns kemiska ämnen som lindrar själsligt lidande. Den innehållet leucine-enkefalin, en av hjärnans naturliga opiater, och prolactin, ett hormon som hypofysen avsöndrar som svar på stress. När man gråter, minskar alltså sorgsenheten.

Källa: Brain/MindBulletin.



Öronvax och ateism

Det finns körtlar i yttre hörselgången på örat som avsöndrar vax, vilket hindrar damm och små partiklar att komma in i örat. Detta är ett bra litet exempel på intelligent design. Vad säger ateisterna om detta? Troligen att individer med detta vax - följd av en ursprunglig mutation - har haft en fördel framför andra individer så att de överlevt i kampen för tillvaron. Ett bra svar?



Förutsåg Nostradamus Musse Pigg?

1992 intervjuade den norska tidskriften Skepsis illusionisten James Randi i Helsingfors. 1500-talssiaren Nostradamus kom på tal.

- Såvitt jag vet, sa Randi, spådde Nostradamus ingenting som slog in. Det finns 103 ställen i hans skrifter där han är så konkret att han nämner ett land, en stad, en person eller en bestämd tidpunkt. Han tog miste i alla dessa 103 fall.

- Orsaken till att Nostradamus fått rykte om sig att vara en träffsäker spåman är att de nostradamustroende ständigt har tolkat om hans spådomar, så att de passat till händelser som ägt rum. Verserna är i allmänhet så generellt hållna att de kan tolkas på många olika sätt.

En av Nostradamus mest kända spådomar i vår tid är den som förutsäger adolf hitler och andra världskriget. Men det är inte hitler han skriver om, utan Hister, som är det gamla latinska namnet på floden Donau. Nostradamus skriver att Hister kommer att svämma över sina bräddar. Det är inget djärvt påstående, eftersom det händer minst vart tionde år. Men nostradamisterna har tolkat detta så att hitler och nazisterna skall sprida sig genom Europa: alltså andra världskriget.

- Man kan, menar Randi, i Nostradamus texter finna vad man vill finna. Det går säkert att hitta Musse Pigg där.



Vår samlade okunnighet

"Vi är djupt okunniga om den värld vi lever i", menar den framstående medicinaren och biologen Lewis Thomas. Och han tillägger att detta faktiskt är den viktigaste upptäckten inom biologin under de senaste drygt hundra åren.

Något som skapar problem för vetenskapsmännen, är det som de inser måste finnas i den delen av verkligheten som de inte med sina finaste instrument kan skaffa sig kännedom om. Mikroskop, teleskop m m ger oss informationer inom vissa gränser. Men det finns en för oss okänd värld utanför dessa gränser; hur skulle det påverka vår uppfattning av verkligheten, om vi visste vad som finns där?

Om vi lever i ett mekanistiskt universum, som består uteslutande av materia och energi, vilket vår tids vetenskapsmän brukar säga, varför finns det då så många mysterier i vår värld och så mycket som ännu är okänt? En maskin, hur komplicerad den än är, har inga mysterier för en första rangens tekniker. Han kan ta isär maskinen och sätta ihop den igen. Men så är det inte med livsformerna. De är fortfarande i hög grad obegripliga och gåtfulla för oss.

Frågan hur världsalltet har uppkommit brukar besvaras med en av två alternativa hypoteser. Enligt den ena har kosmos uppstått på grund av slumphändelser och deterministiska (nödvändiga) fysiska processer. Enligt den andra har intelligens skapat världen.

Den ateistiska, mekanistiska hypotesen innebär att ingenting är planerat. Men den hypotesen har sina svårigheter. En av dem är att levande varelser ser ut som om de skapats med bestämda syften: ett öra exempelvis ser ut att ha tillkommit för att en varelse skall höra.

Den franska filosofen Henri Bergson menade att den monstruösa mekanistiska myten om världens tillkomst ställer ett enormt krav på människors förmåga att tro. Bibelns underverk är bara hälften så svåra att tro på, menade han.

1977 utgavs i Oxford, England The Encyclopaedia of Ignorance  (Okunskapens encyklopedi). Där skrev vetenskapsmän om obesvarade frågor inom sina respektive områden.

Ett liknande arbete utkom två år senare med titeln Mysterious Universe, och där berättade forskare om problem som satte myror i huvudet på astronomerna.

Källa: Reincarnation av Sylvia Cranston och Carey Williams (Julian Press, New York, 1984).



Muslimska vegetarianer

Det finns vegetarianer bland muslimerna. På den pro-vegetariska hemsidan islamicconcerns.com kan vi bland annat läsa att Islam alltid har betraktat djuren som en speciell del av Guds skapelse. Bland annat i Koranen finns många exempel på vänlighet, barmhärtighet och medkänsla i förhållandet till djuren.

I västerländska djurfabriker, som används i många delar av världen, lider djur ohyggligt när de föds upp för att bli till kött samt producera mjölk och ägg. Detta ger inte bara lidande för djuren utan har också betydelse för uppkomsten av många mänskliga sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, fetma, högt blodtryck och diabetes.

Det hänvisas till dr T. Colin Campbell, näringsforskare vid Cornell University, vilken säger att det allra mesta av all cancer, av alla hjärt- och kärlsjukdomar och andra former av degenerativa sjukdomar kan förebyggas genom en växtbaserad diet.

Vi läser också att vegetarianer och veganer lever i genomsnitt 6-10 år längre än köttätare.



En president på djurens sida

Från att ha varit vegetarian i flera år har Sloveniens president Janez Drnovsek blivit vegan. Han säger till den slovenska djurrättstidningen "Djurens frigörelse":

- Jag tog det här steget genom att följa min inre känsla. Vissa tror att veganmat är begränsad och tråkig, men det är inte sant. Tvärtom är den väldigt omväxlande.

Drnovsek menar att det är viktigt att problemen med djurens rättigheter får spridning, eftersom de flesta människor som äter kött ju inte gör det av ondska, utan snarare av tanklöshet. Han är också kritisk till nöjesjakt och vetenskapliga tester på djur.

Källa : Djurens Rätt, nr 4, 2006.



Universums ursprung

Astronauten dr Edgar Mitchell om universums början:

- Teorin om den stora smällen utgör nog inte någon fullständig beskrivning av världens tillblivelse. Och det är enorma filosofiska problem förknippade med idén att en gudomlighet har skapat universum, i synnerhet idén att en antropomorfisk, människoliknande, gudom har gjort det. Men en lösning på dilemmat kan vara att räkna med en intelligens av något slag, en intelligent faktor som en del av universums grund. Det synsättet tycks vara fullt acceptabelt. Och jag tror att det är efter de linjerna vi måste tänka.



Universum är en varelse

Dr O. T. Bennett menar att universum är en levande, förnimmande varelse, ett oändligt stort intelligent medvetande. Man kan säga att universum och Gud är ett och samma. Gud har inte skapat universum, utan Gud är universum. Universum är Gud. Med våra fysiska sinnen och de instrument vi har uppfunnit ser vi universum som materia/energi. Men universum med allt det innehåller är intelligent medvetande. Medvetande har minne, syften och förmågan att skapa.

Källa: Den amerikanska tidskriften Science of Mind.



Godhet

"Blomsterdoften sprider sig inte mot vinden, ej heller doften av sandelträ, tagare eller jasmin - men doften av en god människa sprider sig till och med mot vinden. En god människas strålning sprider sig i alla riktningar."

De vackra poetiska orden tillskrivs Buddha, som också skall ha sagt att "alla fromhetsplikter i detta livet har inte värdet av ett uns i jämförelse med kärleken".

"Medkänsla är det enda att lära sig och enda hållningen till allt som lever", skall Buddha också ha sagt. Att visa godhet mot allt levande är centralt i buddhismen.

Metta, som är en hymn till den allomfattande godheten, läses bland buddhister varje dag. Den uttrycker en innersta önskan att alla människor skall lära sig att visa godhet mot allt levande.

Den svenska buddhistnunnan Amita Nisatta sa att Buddhas Metta Sutta, talet om godheten, för buddhister är den etiska grunden för alla moraliska och sociala framsteg. "Alla helt buddhistiska samhällen är genomsyrade av denna anda av allomfattande godhet som tar sig uttryck i en utomordentlig generositet mot allt och alla. Denna godhet är inte ett resultat av blind lydnad för religiösa påbud, utan en följd av förståelse och aktning för allt levande."

Amita Nisatta sa: "Alla levande varelser är underkastade samma lagar och existensvillkor. Som jag är, så är de, som de är, så är jag."



"Bemöt alla varelser med medkänsla i ditt hjärta", sa Lao-tse, en av Kinas största filosofer.

"Medkänsla betyder brödraskap mellan mäniskor och djur", sa T. L. Vaswani, indisk mystiker och filantrop.

"Älska din nästa!" sa Jesus.



Kärlek är det centrala i alla högre religioner.

Finns då den goda människan?

Alla människor torde vara på gott och ont. Men några "doftar" av godhet mer än andra.



Den inre rösten

Den berömde schweiziske psykologen C G Jung har berättat om hur han förde en dialog med sin inre röst, vilken han kallade Filemon: "Psykologiskt representerade Filemon en högre insikt. Han var en mystisk gestalt för mig. Vissa tider tycktes han mig vara helt verklig, som om han var en levande personlighet. Jag gick fram och tillbaka i trädgården tillsammans med honom, och för mig var han vad indierna kallar en guru..."

Det finns en inre röst hos varje människa, får vi veta i nr 2, 1979 av New Realities. Tidskriftens redaktör James Bolen skriver bl a att den inre rösten är en vis följeslagare, en ovärderlig ledare. I alla tider har det funnits tro på att svaren på de livsfrågor som en människa behöver svar på, finns inom oss själva - och denna inre kunskap kan vi få del av genom den inre rösten, skriver Bolen. (Han förtydligar att vi i detta sammanhang inte avser samvetet, som påverkar vårt moraliska handlande genom att ge oss en känsla av vad vi bör och inte bör göra.)

För att komma i kontakt med den inre rösten måste man först tro att det inom en själv finns en visdomskälla och ett intuitivt vetande, som kan ge ledning; därtill måste man vara beredd att gå in i en medveten dialog med den inre rösten och lita på att den kommer att svara. Man skall koppla av, gärna med slutna ögon, göra sig fri från ovidkommande tankar och försätta sig i en mottagande sinnesstämning. Den kritiska, analytiska, dömande delen av en själv skall man skjuta åt sidan och i stället öppna sig för de skapande krafterna i sitt inre. Man inleder dialogen genom att ställa en fråga, t ex "varför känner jag mig nere i dag?", eller "hur skall jag lösa det här problemet?". Därefter väntar man på svar - med tålamod, öppen medan man lyssnar inåt.

Men tro inte att svaret måste komma omedelbart, och försök inte pressa fram det! Samtala med den inre rösten precis som med en vän. Bed om förtydliganden och ytterligare informationer, om det behövs!

Men låt inte den inre rösten ersätta utan komplettera förnuftstänkandet. Använd de svar du får tillsammans med det du kommer fram till genom ett klart, logiskt tänkande. Pröva om de råd du får är goda! Du väljer själv om du vill följa dem.

Vad är då den inre rösten, och varifrån kommer den? Den har getts många namn: Gud, den Helige Ande, kosmiskt medvetande, det kollektivt omedvetna, det högre jaget, ledaren m m. En svårighet är att skilja den från egots röst. Men med uppmärksamhet torde man kunna lära sig detta.



Allt är ett

Egot skapar den förkvävande illusionen att vi är från varandra åtskilda väsen, öar för oss själva, som bokstavligen inte har någon förbindelse med världen omkring oss. Ingenting kunde vara mindre sant. Den slutliga andliga insikten har alltid varit att allt är Ett. Ju djupare vår insikt är om detta absoluta faktum, desto mer betydelsefull blir den positiva inverkan vi har på denna värld som vi alla skapar tillsammans. Ju mer vi inser hur stort inflytande vi faktiskt har, vare sig vi är medvetna om det eller inte, desto mer kommer vårt andliga samvete att väckas upp. Förståelsen att allt är Ett är upplysningens essens, och den verkliga erfarenheten av denna förståelse är erkännandet att det bokstavligen inte existerar någon annan. Om det inte finns någon annan, så är det bara du som finns. Det betyder att du är den kreativa impuls som finns och som valde att sätta igång den evolutionära processen för fjorton miljarder år sedan. När du blir mer medveten om detta, kommer du att inse att det kommer an på dig att driva denna process vidare just nu. Uppvaknande av ett andligt samvete betyder att framtiden bokstavligt talat beror på dig, inte i någon metaforisk eller teoretisk mening, utan faktiskt.

Andrew Cohen


1981 sa Anthony Brooke och Gita Keiller:

- Vi upplever att allt är ett. Det viktigaste är att man utvecklar känslan av att man är ett med allt omkring sig. Vi tror på livets enhet, och vi tror att allt har en djup mening. Universum är som en enda organism, genomsyrat av ett enda liv och ger uttryck för en gudomlig idé. Eftersom vi alla är delar av den stora enheten, borde människor inte behöva känna sig ensamma och isolerade. Människan är ett med livets innersta kärna, och hon tar aktiv del i den ständigt fortgående skapelseprocessen.
- Denna enhet, detta universum är fulländat. Men fulländningen är inte en statisk företeelse, inte någonting stillastående, utan det är en möjlighet som ständigt står öppen för var och en, en möjlighet till utveckling av ens gåvor och förutsättningar, en oupphörlig nydaning.
- Livet har obegränsade resurser - alla möjligheter ligger öppna för oss. Livet självt driver var och en av oss att vara och verka allt mer helt och fullt.
- Människans strävan blir att leva i samklang med denna enhet, universum, och känna att man är en del av enheten.



Det är viktigt med en ny medvetenhet, förklarade Mark Satin omkring 1980. Vi behöver alla - rika och fattiga, unga och gamla, svarta, bruna, gula och vita - förändra oss, ändra vårt liv, på ett nytt sätt definiera vad vi vill få ut av livet för att komma i kontakt med våra innersta behov, vårt innersta väsen, så att vi inte bara blir konsumenter åt en industri som producerar mycket som inte alls svarar mot våra verkliga behov. I stället bör vi eftersträva att ha det bra och vara lyckliga med varandra och tjäna livet. Våra djupaste behov är inte att äga saker, utan de är emotionella, psykiska och andliga behov.

Mark Satin utkom 1978 med New Age-klassikern New Age Politics (svensk översättning 1981: Politik för en ny tid - New Age-rörelsens grunder, idéer och handlingsprogram).


Slump eller skapelse?

Samtidigt som Sökaren nr 2 kom i mars, 2006, med artikeln "Slump eller skapelse?", som tydligt argumenterar för intelligent design, kom de ateistiska tidskrifterna Humanisten och Folkvett med sina första nummer för året, innehållande artiklar mot intelligent design.

I Humanisten har redaktören, som också är de sekulära humanisternas nye ordförande, Christer Sturmark, under beteckningen pseudovetenskap en artikel om striden mellan Darwin och hans anhängare å ena sidan och förespråkare för intelligent design, varmed menas medveten skapelse, å andra sidan.

Sturmark hävdar att intelligent design inte är en vetenskaplig teori och därför inte skall ha någon plats i den vetenskapliga undervisningen. Han anser att intelligent design-rörelsens argument, att komplexa biologiska organismer är alltför osannolika för att ha kunnat uppstå enligt Darwins teori, inte håller.

Folk av Sturmarks typ anser att världen skall förklaras "naturligt", dvs mekaniskt, och inte som följd av en medveten skapelse, vilket de betecknar som onaturligt.

Men naturligtvis är skapande i sig inget onaturligt. Däremot måste slump, naturligt urval och mekaniska processer framstå som en synnerligen onaturlig förklaring till de sofistikerat ändamålsenliga formerna i världen.

Ateisterna gör ett subjektivt val, när de tar till sig slumphypotesen och skjuter undan skapelsetron. Deras val är dessutom ointelligent. Åsikten att det finns en medveten intelligens i evolutionen har ett starkt stöd i förnuftet, så som flera gånger visats i Sökaren.

I "skeptikernas" tidskrift Folkvett skriver förra professorn i genetik Marianne Rasmuson om "deism mot darwinism". Hon betecknar intelligent design-hypotesen som "felaktiga föreställningar", "övertro" och "tokigheter". Hon polemiserar mot tron på "en skapare", som hon anser att ID-anhängarna har. "Levande organismer, hävdar de, har inte utformats av slump och naturligt urval - därtill är de alltför komplicerade. De har skapats av en hyperintelligent formgivare. Någon har tänkt ut..."

Men det är inte nödvändigt att tänka sig "en skapare" bakom evolutionen. En skaparkraft är bättre (utan att man betecknar kraften som något singulärt, människoliknande). Man kan också säga att "något", en aktiv intelligens, har en skaparkraft.

Rasmuson beskriver skapelsetro som en övernaturlig och därmed ovetenskaplig, dvs ogiltig, förklaring. Men skapande kan mycket väl vara något naturligt i universum. Förklaringen till universums skaparkraft kan i så fall kunna vara att världsgrunden är andlig, inte materiell. I denna ande är då medvetande, intelligens och skaparkraft naturliga egenskaper.

Rasmuson menar att kreationisternas "huvudtes om en intelligent formgivare kan endast upprätthållas genom den genomgående vaga definitionen av denne presumtive skapare. När, var och hur han verkar blir aldrig klart angivet och kan därför aldrig motbevisas". I verkligheten är det så att ett noggrant studium av de existerande livsformerna tydligt antyder en intelligens bakom. Men man kommer inte längre än så. Man kan mycket riktigt inte visa hur denna intelligens verkar - bara att den finns.

Marianne Rasmuson hävdar att intelligent design är en otestbar hypotes. Men det är den inte alls. Den kan testas av det mänskliga förnuftet, av den filosofiska tanken.

Vetenskaplighet är för Marianne Rasmuson inställningen att allt måste förklaras mekaniskt - ett medvetet skapande betecknas som något "övernaturligt" och därmed otillåtet. Det är svårt att förstå denna bannlysning av intelligent skapande som förklaring till formerna i naturen.


Ateister talar gärna om naturens "komplexitet". Det är ingen god beskrivning. Det rör sig om en i detaljer ändamålsenlig verklighet, där allt samverkar.


Marianne Rasmuson skriver som något självklart att "evolutionen inte har något mål att sträva mot". Men ett studium av verkligheten visar att där med all sannolikhet finns mål som eftersträvas: universum har byggt upp ögat, öronen, hjärtat med blodomloppet etc etc med medveten avsikt.



www.sokaren.se/INDEX84.HTML