Olav Hammer

religionshistorikern som studerar New Age

(Intervjun gjordes 1997. Olav Hammer är idag verksam i Danmark.)

"New Age - en ny folktro?" Så rubriceras 5-poängskurser som Olav Hammer ger vid universitetet i Lund. De har lockat många sökande - närmare 200 till 30 platser. Hammer har också i år utkommit med en uppmärksammad bok, som har titeln "På spaning efter helheten. New Age - en ny folktro?"
   Olav Hammer kan kanske ses som den svenska akademiska världens expert på "nya tidsåldern". Sökaren har ställt några frågor till honom.

- Grovt förenklat kan man säga att det finns två helt olika sätt att berättta om livsåskådningar och deras historia, säger Olav Hammer (foto: Merja Vázquez Diaz) inledningsvis. Företrädare brukar försöka plocka fram det mest inspirerande eller bästa ur en tradition och framhålla detta. Men det utpräglat religionshistoriska sättet är att inte bara gå efter den skolade elitens beskrivningar av en åskådning, utan istället försöka dokumentera och analysera det som folk faktiskt tror på, oavsett hur filosofiskt hållbart det är. Båda sätten har sitt berättigande, men utgår alltså från helt olika premisser.
  - Min kurs om New Age är avgjort religionshistoriskt upplagd. Vi fördjupar oss till exempel i astrologins historia, ser hur ett horoskop är uppbyggt och ser på några av de sociologiska undersökningar som finns kring hur samtal mellan astrologer och klienter fungerar.

  - Vad för slags intresse visar kursdeltagarna?

  - Frågan om den enskilde studenten själv upplever astrologin som ren vidskepelse eller som ett inspirerande symbolspråk, ligger helt utanför kursens ram.

  - Vill du kort beskriva New Age så som du ser rörelsen? Du hävdar ju i din bok att den är en religion.

  - New Age är ett elastiskt nätverk, där många föreställningar samsas. Tittar man på vad för slags böcker som säljs, på föreläsningstablåer och hemsidor på Internet, så ser den absoluta merparten av föreställningarna ut som en uppsättning folkliga, religiöst formulerade svar på existentiella frågor. Försök att distansera sig från det man sett som flummigt och vaska fram en mera livsfilosofisk och mindre folklig åskådning har gjorts av seriöst New Age-intresserade. Men genomslagskraften hos denna form av New Age har varit begränsad, och den biten får därför också bara litet utrymme i boken.
   - Folkliga New Age-föreställningar har alla de drag som religioner haft i alla tider. Läroböckers framställning av religion ger en falsk bild av religioner som ett slags färdiga system med fasta ramar. I själva verket är samtliga religioner som jag stött på konstruerade på samma sätt som New Age. Föreställningar, som ibland strider mot varandra, existerar sida vid sida, man lånar friskt från andra folks traditioner, och budskapen ändras med tiden. Paralleller finns i vår egen historia. Under medeltiden samsades tron på Gud med tron på helgon, mirakel, stenars helande krafter, profetiska rörelser, politiska budskap i religiös språkdräkt, spådomskonst... Och precis som till exempel kristendomen, islam och buddhismen har gjort, framförs ofta tanken att det man själv tror på inte alls är religion utan i stället något radikalt nytt i människans utveckling.
   - Jag säger inte att New Age är en religion, bara att det är religion.

  - Jag har läst i pressen att du menar att fler svenskar faktiskt är intresserade av New Age än av kristen tro! Är det verkligen så?

   - Som folktro är New Age mycket mer spridd än kristna läror. Människor som tror på Jesus som frälsare och Guds son är en liten minoritet. Förutom enkätresultat finns det en massa tecken som visar på folkliga New Age-tankars genomslagskraft. Gå till en vanlig bokhandel och jämför antalet titlar kristen litteratur med antalet böcker om healing, tarot och affirmationer!

  - Men kristen litteratur säljs sällan i vanliga bokhandlar, utan i stället i specialbokhandlar och direkt från förlagen. Jag tror också att kristen tro genomgående är allvarligare och djupare än New Age-tro.

  - New Age-litteratur säljs också i specialbokhandlar och via postorder. Men genomslagskraften hos gemene man menar jag syns i sådana tecken som Idagsidan i Svenska Dagbladet, veckotidningars stora intresse och icke specialiserade bokhandlars utbud. Om sedan tron ofta är allvarligare och djupare hos kristna är en svår fråga. Spontant skulle jag nog hålla med dig, utan att ha något bättre att stödja mig på än samtal med folk i båda lägren.

   - Hur värderar du New Age? Tycker du att det finns något av värde i rörelsen?

   - Ja, visst finns det något av värde i New Age-rörelsen. Jag är kritisk i meningen skärskådande, inte i meningen oreflekterat negativ. Vad jag ser som mest värdefullt är att man tar människors funderingar på allvar, att man erkänner att det finns ett värde i att bejaka sin inre värld, sina känslor, intuitioner, visioner och inre symboler. Långt innan jag började intressera mig för religionshistoria, var jag intresserad av skilda sidor av New Age. Under olika perioder av mitt liv har jag till exempel mediterat eller varit fascinerad av den jungianska tankevärlden. Mycket av detta känns för mig som avslutade kapitel, men jag skulle förneka en viktig bit av min egen bakgrund om jag inte såg något värdefullt i den sökande attityden.

  - Finns det problem med New Age-rörelsen, tycker du?

  - En avigsida tycker jag är att en del New Age-sympatisörer menar att ingenting får ifrågasättas. Försöker man diskutera och granska, blir en del människor fruktansvärt upprörda. Även Sökaren skälls ju titt och tätt ut av människor som ogillar att se sina föreställningar skärskådade.
  - En annan underlighet med New Age-rörelsen är den omfattande kommersialiseringen. Åskådningar marknadsförs och prissätts som vilka produkter som helst. Dessutom ser jag en dold högervridning inom New Age. Den vanligt förekommande tanken att vi skapar vår egen värld genom våra tankar har en av sina rötter i ett konservativt amerikanskt medelklasstänkande. Vad inte många New Age-sympatisörer verkar känna till är att det finns en gemensam historisk bakgrund till den strömningen inom New Age och Livets Ord.

  - Vilka läror i det förgångna och i nutiden har släktskap med New Age?

  - En uppsjö av läror och personer har bidragit till dagens New Age. Teosofin och jungianismen har haft särskilt stor betydelse. Det är i kretsar i och kring dessa rörelser som många föreställningar har skapats eller nytolkats och sedan spridits: astrologin, auran, Atlantismyten, chakrasystemet, reinkarnationsläran samt kanalisering, kristaller, arketyper, I Ching, synkronicitet... Enskilda språkrör kommer och går - teosofins och jungianismens tankevärld består.
  - Den lära som idag har starkast släktskap med New Age är en amerikansk rörelse som säkert är okänd för de flesta svenskar: New Thought. Liksom inom stora delar av New Age anser samfunden inom New Thought-rörelsen att våra objektiva omständigheter skapas av vårt tänkande. Med New Age delar man också intresset för alternativa terapier. Båda rörelserna legitimerar sina påståenden genom att hänvisa till modern fysik.

  - Tycker du att New Age har ett drag av egocentricitet med alla terapier och metoder som syftar till eget välbefinnande - eller ser du något socialt värde i New Age?

  - Det finns förvisso ett drag av självcentrering inom New Age, men det behöver inte betyda att man är egocentrisk. Det finns en underlig paradox i att de flesta New Age-sympatisörer jag träffat under årens lopp bär på en utopisk vision av hur samhället borde gestalta sig, samtidigt som de kan tro på läror som narcissistiskt kretsar kring det egna jaget och dess möjligheter.

  - Anser du att man kan se New Age som en reaktion mot vår tids stora auktoritet, naturvetenskapen, och/eller mot traditionell kristendom? Och varför, tror du, är intresset för New Age så stort?

  - Relationen mellan New Age och naturvetenskapen är ett underligt kapitel. Vetenskapen är ju egentligen ingen uppsättning påståenden (de ändras ju titt som tätt) utan ett projekt för hur man prövar kunskap. Man ställer upp hypoteser och försöker genom kritisk prövning se om hypoteserna verkar hållbara. Vetenskapliga återvändsgränder vidmakthålls en tid av rent önsketänkande eller av ideologiska skäl, men brukar dö ut med tiden. De allra flesta idéer inom New Age har varken skapats eller testats på detta sätt, och därmed skulle man kunna säga att New Age är en reaktion mot vetenskapen.
  - Ett exempel är astrologin. Den psykologiserande horoskoptydning som de flesta astrologer sysslar med idag, har inte uppkommit genom att hypoteser skapats och kritiskt prövats. Det finns ytterligt litet vetenskapligt stöd för astrologin, och många experimentella studier pekar på att astrologin inte fungerar. Astrologins renässans i modern tid går alltså stick i stäv mot vetenskapens frammarsch. Att så oerhört många människor trots det har åtminstone något ytligt intresse för astrologi är ett faktum värt att begrunda.
  - Samtidigt har naturvetenskapen en sådan styrka att en hel del läror i vår tid använt sig av vetenskapen för att legitimera sig. New Age-rörelsens förkärlek för vissa minst sagt kontroversiella tolkningar av modern fysik är bara ett exempel. Tankeströmningar som inte solklart framstår som vattentätt vetenskapliga - från rasbiologin och jungianismen till psykoanalysen och behaviorismen - ger sig själva etiketten vetenskap och får därmed ett seriösare skimmer.

  - I din bok låter du inte New Age-förespråkare själva berätta om sin tro, utan du beskriver den med dina ord och utifrån dina åsikter om den. Boken innehåller endast ett fåtal citat från anhängare, och då mycket korta. När jag läser din bok, upplever jag ingen närhet till de behandlade rörelserna.

  - Att jag bygger min framställning så litet på direkta citat har en rent praktisk grund. Jag kommer snart ut med en artikel om Aura Soma-terapi, som bygger väldigt mycket på citat. Kruxet är att den har blivit 15 sidor lång. Samma teknik i boken hade gjort den till ett mastodontverk på ett par tusen sidor.
  - Att jag inte beskriver New Age-förespråkares uttalanden om sin tro och låter dem stå oemotsagda är ett medvetet grepp. Liksom politik är religion genomsyrad av retorik och problematiska påståenden. Det är notoriskt svårt för en troende att inte blanda ihop det han tycker att den egna livsåskådningen eller religionen borde vara med vad trosfränderna faktiskt tror, gör och säger. Paradexemplet är den svårighet marxister har haft att förstå hur socialistiska stater faktiskt varit uppbyggda - ideologin har fungerat som skygglappar. Dessutom finns det ofta rena faktamässiga problem. I en text om kristendomen skulle jag inte godta en fundamentalistisk kristens påstående att varje detalj i Bibeln direkt återger en historisk händelse. Lika litet kan man bara låta New Age-förespråkare som menar att det de tror på är en uråldrig, evig visdom stå oemotsagd.
  - Man behöver ju inte godta allt som man beskriver. Man kan ju analysera och kommentera.

  - Varför har du blivit religionshistoriker? Är det så att du själv söker sanning?

  - Om inte begreppet sökare varit upptaget, skulle jag se mig själv som en sökande människa. Det är mest mina källor som skiljer mig från vanliga sökare. Jag läser sociologisk teoribildning och historiska redogörelser med förhoppningen att nå en aningen sannare bild av hur världen och människan fungerar.

  - Hur ser du på din uppgift som religionshistoriker?

  - Den sida av religionshistorien som jag uppskattar mest och själv vill lämna mitt bidrag till är den som lyfter fram det som inte är självklart och som försöker hitta det som sker under det som synes ske. Mitt intresse ligger hos den sida av ämnet som granskar, problematiserar och försöker se samband snarare än hos den sida som bara rapporterar rakt upp och ned om vad människor tror.

  - Du är ju doktorand. Vad kommer din avhandling att handla om?

  - Den kommer att handla om hur texter sprungna ur New Age-rörelsen är retoriskt konstruerade, det vill säga hur presentationen och argumentationen är utformad.

  - Kan du beskriva din egen livsåskådning? Är du religiös skeptiker? Agnostiker? Ateist?

  - Min egen livsåskådning är ett slags sekulär humanism. I korthet innebär det att jag är agnostiker vad gäller de yttersta tingen, tror på förnuftet vad gäller frågor om hur världen är beskaffad och anser att människan själv måste välja en hållbar etik och skapa en bärande livsmening i en värld som inte uppenbart har en inneboende mening.

  - Är det något ytterligare som du vill säga?

  - Att skriva en bok om New Age ur ett religionshistoriskt perspektiv - snarare än till exempel som sympatisör eller som kritiker med kristen bakgrund - har varit att ge sig in i ett ormbo av starka känslor. De negativa kommentarer jag fått har varit ungefär lika många från New Age-förespråkare som från New Age-motståndare. Motståndare har ansett att jag förskönar vad de menar är flum och geschäft, engagerade människor ur New Age-miljön har menat att jag bara borde ta upp rörelsens "respektablare sidor".
  SM


Till sidan 1!

www.sokaren.se/INDEX30.HTML