Det Hedniska Årshjulet

Det finns 8 stycken. Fyra stora och fyra små. De stora är Samhain (Halloweén) 31 Okt, Imbolc (Candelmass) 1 Feb, Beltane 30 April och Lammas (Lughnasadh) 30 Juli.
De fyra små är Yule (vintersolståndet) 22 Dec, Ostara (vårdagjämningen) 22 Mars, Litha (midsommar) 22 Juni och Mabon( höstdagjämningen) 22 Sept. Datumen kan variera från år till år, du får kolla in det exakta datumet i din almanacka eller se den kommande sabbaten på bilden här nedan.
Om du följer detta hjulet ett par år i följd, genom riter eller något annat ceremoniellt, kanske med en liten fest vid varje högtid? Då kommer du att märka hur du följer årets växlingar på ett annat sätt än vad du gjorde innan. Detta kan vara speciellt givande för er som bor i stadsmiljö och som inte har tillgång till naturen eller inte kommer dit så ofta. Man reflekterar över dess olika betydelser och harmoniserar sin egen inre- och yttre rytm med årshjulet och naturens växlingar och kretslopp.
Dessa dagar och nätter kallas även kraftens dagar, det är speciellt gynnsamt att utföra all form av magi dessa dagar/nätter, såsom utesittningar, trolla etc.
De flesta inom druidordnar, olika wicca covens, asatroende och andra som är involveterade inom hedendomen brukar fira- och samlas under dessa högtider på ett eller annat sett för att hålla någon ceremoni och någon eventuell efterkommande fest.
Du kan även göra en egen liten rit under dessa kraftens dagar om du jobbar ensam.
Årets hjul berättar om kampen mellan ljus och mörker och det heliga bröllopet mellan Moder Jord och hennes son/gemål, sol- eller sädesguden. Denne manlige gud var från början djurens och växtlighetens behornade gud och uppträder i engelsk tradition förklädd till Jack 0' the Green (den gröne mannen) kring första maj eller som Baphomet. Ljusets gud föds vid vintersolståndet och hans kraft ökar i takt med att dagarna blir längre och når sin höjdpunkt vid sommarsolståndet, årets längsta dag. Mörkets gudinna föds vid sommarsolståndet och växer sig allt mäktigare i takt med att nätterna blir längre tills hon triumferar vid vintersolståndet, på den längsta natten, bara för att besegras av ljusets (gudens) återfödelse. I denna traditionen står gudinnan för mörkret och guden för ljuset. Det har inget att göra med ondska eller godhet, utan kan ses som yin/yang, där inget är helt utan det andra. Där allt hänger samman i naturens eviga kretslopp.

Förr släckte man alla eldar på Irland på Allhelgonaaftonen och de kunde bara tändas igen med en ceremoniell eld som druiderna hade tänt på Tlatchga, nuvarande Hill of the Ward
Samhain-ritualer är effektiva om du vill ha beskydd, komma över dina rädslor och för all stilla gamla spöken - psykiska såväl som parapsykiska. Ritualerna kan även användas för all markera den naturliga övergången mellan olika skeden här livet.
Tänd stora gyllene eller orangefargade ljus och placera dem på ett ställe där de inte kan orsaka brand men ändå syns genom fönstret. Ljusen beskyddar ditt hem och lyser väg för nära och kära som befinner sig någon annanstans. Låt ljusen brinna från gryningen till midnatt på Allhelgonaaftonen och tänd dem när du än känner dig hotad. Använd djupblå, bruna och svarta kristaller som sodalit, mörk ametist, rökkvarts och obsidian (apachetår). Håll din apachetår mot ljuslågan och se hur ljuset faller igenom och lovar dig att vintern, sorgerna och besvikelserna inte kommer att vara för evigt. Använd äpplen, som symboliserar hälsa, som fokus. Äpplen förekommer även i kärleksspådom som utförs under Allhelgonahelgen, en tradition som härstammar från druidernas tid. Du kan också använda pumpor, nötter och höstlöv blandade med vintergröna växter för att förvissa dig om att livet kommer att gå vidare.
Örter och rökelse som hör till halloween är: cypress, mynta, ormbunkar, muskot, salvia och tallbarr.

Nedan kommer ett förslag på en halloween meditation (som är influerad från vår egen nordiska tradition):

Hel meditation

Uppsåt: Att avlägga sidor hos sig själv, som icke är önskvärda, i en alkemisk process.
Plats: på en kyrkogård, gärna liggande på en grav.
Tid: efter mörkrets inbrott, gärna nymåne/svartmåne. Alla helgon midnatten är passande.
Tillbehör: en renings ritual (sök på vårt hexikons sökmotor här om du saknar en reningrituel), bägare, ritual vin, liggunderlag och någon som läser meditationen sakta och lugnt för de övriga deltagarna.

Om Hel

Hel, dödsjätteinnan och dödsrikets härskarinna, det tredje av Lokes ”monsterbarn” med Angrboda. ”Hel” säger Snorre Sturluson, ”henne kastade Allfader ner i Nifelheim och gav henne där väldet över de nio världarna, så att hon skulle utskifta alla boningar boningar åt de till henne sända, vilket är folk som dött sotdöden eller av ålderskrankhet. Där har hon en stor bostad inom mäkta höga gärden med en väldig grind. Eljudner heter hennes sal, Hunger hennes fat, Svält hennes kniv, Gånglater hennes träl och Gånglättja hennes piga. Fallefälla tröskeln in till salen; Dödsbädd heter sängen, Skrudskräck dess sängförhänge. Hennes kropp är halvt blåsvart, halvt vanligt hudfärgad: därav är hon lätt igenkänd, och hennes blick är nedåtvänd och grym.” Gräns mot Hels rike bildar floden Gjöll: över den leder den gyllene Gjallarbron, bevakad av Modgunn. Hel grinden gnisslar skärande av rost. I Hels rike talas ett särskilt språk, allvismal, och där gal en sotröd hane.
Hel ligger under Yggdrasils rötter och du söker en tänkt tunnel ifrån ett stort träd, världsträdet-Yggdrasil.

Du är nu tillbaka i Midgård, skicka runt bägaren och utför reningsritualen (sök på vårt hexikons sökmotor här om du saknar en reningrituel).
Till toppen

YULE-VINTERSOLSTÅNDET, DEN 21:E DECEMBER

Vintersolståndet markerar den längsta natten och den kortaste dagen. På kvällen före Vintersolståndet tänder man julkrubban och juleljuset för att välkomna ljuset tillbaka till världen, men det är också ett utmärkt tillfälle att följa den gamla traditionen att tillverka en julkrubba.
Julkrubban uppfanns 1224 av Sankte Franciscus av Assisi som ville få folk att minnas julens religiösa budskap. Han ledde lokalbefolkningen till en grotta i bergen där han i förväg hade ställt i ordning en julkrubba i naturlig storlek med djur och allt. I delar av Frankrike tillverkar man lerfigurer (santons) för att fira Jesus födelse och avbildar gärna lokala personligheter och överheten
Oavsett om du är kristen, hedning, tillhör någon annan religion eller är ateist, kapslar du in kärlek i ordets vidaste och renaste mening när du skapar santons som föreställer dina nära och kära. Du kan lika gärna forma enkla figurer som föreställer dem du håller av och önska att de får det de mest behöver (t ex självförtroende, hälsa, glädje eller ett barn) som att tillverka figurer av Jesus, solen, den Helige Fadern och Modern (eller Moder Jord och Fader Himmel), visa män och kvinnor, eller att tillverka en kopia av stallet Jesus föddes i eller grottan där den oövervinneliga solen sades återfödes vid vintersolståndet i det gamla Egypten.
Medan du arbetar med lerfigurerna i skenet av ett stearinljus eller en öppen eld ska du se till att du är omgiven av kärlek. Om du är ensam kan du försöka dra till dig dina framtida källor för styrka och tillgivenhet genom att skapa figurer av okända personer som kan bli dina nära och kära och ställa dem runt krubban. Kärlekens magi är den mäktigaste av dem alla, vilken tid på året det än är.
Yule var/är en av de viktigaste högtiderna i den för kristna kulturen, mängder av folk åkte till Uppsala högar vart nionde år för att vara med i stora blot där slavar och hästar blotades till de gamla asagudarnas ära. De kristna satte dock stopp för detta genom att bygga kyrka där samt att krossa de gamla sedvänjorna. Sveriges Asatro Samfund har dock åter erövrat lite av marken där och håller blot där vid bl.a. sommarsolståndet och vintersolståndet. Dessa blot går rätt harmlöst till nuförtiden. Dock försöker de kristna fundamentalisterna stoppa deras blot på de gamla heliga platserna.

Helgdagen var ursprungligen en naturlig vilodag i vardagens arbete. Den förkristna midvinterhelgen kring årsskiftet kom till av samma orsak. I historisk tid var jordbruket den viktigaste försörjningskällan. När höstarbetet var avslutat och slakt och brygd för vinterns behov undangjorda, hindrade snart snö, kyla och mörker det mesta utearbetet. Då var det naturligt att göra helg. Dagarna började vid denna tid dessutom bli längre, och detta betydde början på ett nytt år. Dettas ankomst firade man i förhoppning, att det måtte bli lika gott som det gamla. För att detta hopp skulle förverkligas, borde man enligt gammal sed låta även det nya året inledas med fest och gamman, ty folktrons regel är, att om bara början är god, blir fortsättningen likadan. Festen vid midvintern blev både ett tack till gudarna för det goda man redan fått och en nyårsfest, vid vilken man med överdåd i mat och dryck ville visa makterna hur man hoppades att det nya året skulle bli.
Bondens tunga arbete krävde fet mat som gav krafter. Festmat var därför framför allt fläsk, från det till fruktbarhetsguden Frej helgade svinet. Än i dag firar vi jul med skinka, svinhuvud, grisfötter och revbensspjäll. Till julen hör också julöl. Öl var för våra hedniska förfäder en omistlig del av en festlig måltid. Den norske kungen Håkon den gode påbjöd på 900-talet att man skulle börja midvinterfesten vid samma tid som de kristna firade jul, och att man i varje hus då skulle ha bryggt en viss mängd öl eller annars böta samt att man skulle "hålla heligt" så länge julen varade. Kung Olav Tryggvason av Norge avskaffade offerölen och satte i stället, med folkets instämmande, högtidsöl vid jul och påsk, Johannisöl vid midsommar samt höstöl vid Mikaeli. En hednisk midvinterfest övergick alltså kring år 1000 i en kristen julfest.
Med den kristna julen försvann offerbloten och de överdådiga dryckeslagen. I stället kom julen att firas med kyrkogång, psalmsång, böner, allmosor och fasta, och de feta stekarna på julbordet ersattes med lutfisk och annan fastemat. Många hedniska helgseder och föreställningar överlevde dock kyrkans utrotningsförsök. Enligt en folktro som ännu lever i sägnen firade de döda sin julotta på julnatten i byns kyrka. De besökte också sitt gamla hem, och bonden lät därför julmaten stå kvar på bordet och ljusen och elden brinna på julnatten till de dödas bekvämlighet. De flesta gårdar sätter än i dag upp en julkärve åt fåglarna, men mycket talar för att den ursprungligen var avsedd för de döda, vars själar i fågelgestalt besökte hemmet. Till de äldsta julsederna hör också julbrasan, som förr tändes under rituella former, såsom gräupacken på Gotland än i dag antyder. Ett arv från hednatiden är även seden attdoppa i grytan.
Julklappen stammar från 1700-talet, medan julgranen kom i allmänt bruk först hundra år senare; ordet julgran förekom i tryck först 1844. På 1890-talet kunde man i en västgötakyrka se den första julkrubban, 50 år senare fanns den i alla stift. Julkorten kom i bruk på 1880-talet; nu sänder vi mer än 40 milj julkort årligen. Till julen hör också sedan 1870-talet jultidningarna.

Blot är den fornnordiska religionens beteckning för dyrkan eller kult, oftast i form av offer. Uttrycket "blota gudarna" avser dyrkan av gudarna, egentligen ett stärkande av dem. Blotet ansågs trygga årsväxt och fred och seger i krig, och dess upprätthållande var en av kungens främsta uppgifter. De viktigaste offerdjuren, vilkas kött kokades och åts vid blotet, var häst, svin, nöt och får. Offerfesten på vintern, midvinterblotet, var möjligen identisk med den förkristna julen.

YULE RITUAL/INVOKATION

Plats: gärna på någon fornnordisk gravröse, skeppssättning eller liknande.
Offergåvor: mjöd, rökelse, föda, silver,marchaller, blod från ditt vänstra ringfinger, kristall eller något annat som känns lämpligt för dig.
Tillbehör: En trummare som slår en stadigt rytm i  samklang med ett hjärtats slag. Ett divinations set (ex. runor eller tarot).

Förberedelse:

1.Gör gärna en renings ritual innan själva invokationen, ”ljusets torn” är att rekommendera (se tidigare bullor).
2. Gör en avslappnande meditation innan själva invokationen.
3. 3. Rista/teckna Odals runan (se den bifogade filen) i luften med din kniv eller svärd, det går även att teckna runan med pek –och långfingret i luften. Vibrera gärna runans namn ett par gånger dessutom: ”Odal”, vibreras : ”Oooooodahhl”.  Här finner du mera om runor

Efter själva invokationen ger ni era offer gåvor, ni står sedan helt lugnt, tysta och stilla och känner in de energier som satts i omlopp.
Till toppen

Den 2:e februari firar många nyhedningar  ”Brigit's Day”, för att ära den Irländska gudinnan Brigit. ”Imbolc” (betyder ”i magen” av gudinnan) eller ”Candlemas”som infaller på Kyndelsmässodagen, som är en kristen tradition som firas till Jungfru Marias kyrkogångsdag, dagen då hon genomgick rituell rening i Jerusalem för att tillkännage att hennes son skulle bli guds son. Men långt innan kristendomen nådde Västeuropa hölls en eldfest i början av februari, vars syfte var att förmå vårgudinnan att driva bort vinterns mörker och ge marken värme igen. För många inom nyhedendomen  firas gudinnans återhämtande efter att ha givit åt guden. Det är en högtid för rening och för att välkomna jordens fruktbarhet igen. Bål tändes eller så tändes ljus i hemmen för att välkomna våren.
Den kristna Kyndelsmässodagen, den 2 februari, fortsätter traditionen att tända ljus för att välkomna våren och lammningssäsongen. Hushållens ljus välsignades och de långa nätternas tid skulle snart vara förbi. Ljusstöparna fick ledigt från sina arbeten. Moderna häxor och hedningar följer ibland fortfarande seden att sätta ett tänt ljus i varje fönster från solnedgång till soluppgång (naturligtvis på ett brandsäkert sätt) för att välkomna Brides afton (Bride's Eve). Enligt vissa traditioner ska detta göras natten till den 1 februari.
Festen hölls för att ära den keltiska Brigit, Trippelgudinnan, smedernas, poeternas och helbrägdagörarnas beskyddare som har dyrkats på Irland längre än någon annan, nuförtiden kallas hon Sankta Brigit från Kildare. Hennes namn betyder "den upphöjda" och ibland ses hon som tre systrar, den Gudomlige Fadern Dagdas döttrar, eller som en ung flicka, en mor och en åldrad kvinna. Vid Imbolc, Oilmec eller Brigantia, som festen också kallades, firades Gudinnans flickaspekt och hennes första äktenskap med Ljusets Gud.
Detta är en av de största sabbaterna eller eldfesterna. Man tänder heliga eldar på bergsknallar för att välkomna och uppmuntra det växande ljuset och värmen. I USA påminner Groundhog Day om gamla tiders väderförutsägelser, dagen som sades avgöra om våren skulle bli solig eller regnig.
På Brides afton den 31 januari bäddades en brudsäng med kärvar, ibland från Lammas (slutet av juli) sista skurna säd. Sängen pryddes med band som skulle representera Jordgudinnan och smyckades med tidiga vårblommor. Sängen bäddades framför eldstaden och husets invånare skrek: "Brud, kom in, din säng är klar!" Den symboliska unga flickan lämnade sina skor och sin kittel vid dörren och spred in frid, fruktsamhet och överflöd i huset. Hushållets kvinnor hällde mjölk och honung över Brudsängen. Från början ställdes sängen i ordning i byhövdingens hus, men i senare tider skedde det i traktens största gård. Alla byns män kallades samman och efter att ha betalat med ett mynt, en liten blombukett eller en kyss, steg de in i eldringen och bad om hjälp med hantverks- eller jordbruksarbetet och utryckte en önskning på Brudsängen. Man vävde Brigit-kors av halm eller vete in sedan hängdes runt huset för att få beskydd. Vid Imbolc-festen är det lämpligt utföra ritualer för ny kärlek, fruktsamhet och för alla typer av projekt som börjar i liten skala. Då använder man sig av ljus som placeras ut i en cirkel och färsk mjölk. Ljusen ska vara pastellfärgade, blekrosa, ljusgröna, blå eller vita.
Man använder även mörka ädelstenar som granater och heliotroper. Fruktsamhet och spirande känslor gynnas av ametister, rosenkvarts och lena månstenar. Du kan använda de första snödropparna, andra mycket tidiga blad- eller blomknoppar elle mjölk och frön. Kvanne, basilika, benzoin, sval- eller skelört, ljung och myrra till Brigantias rökelser och örter.
Du kan utföra Imbolc-ritualer när du ska påbörja ett osäkert projekt och för att öka din fruktsamhet.

Imbolc ritual för att bygga upp ett förtroende

Alla  blir vi sårade ibland, oavsett om det är på grund av sviken kärlek eller på av någon i familjen eller på arbetet. Även små pikar kan såra djupt. Den här hjälper dig att sakta bygga upp förtroendet på nytt för en person som eller att våga känna tillit i en ny situation. Helst ska du inleda ritualen på morgonen eller precis när det börjar ljusna.

Ta en behållare med is eller snö, det går bra med isbitar om du vill utföra ritualen på midsommar eller i ett land med varmt klimat.

Lägg några små månstenar eller amnetister i en klar glas- eller kristallskål, täck dem med is och sätt skålen på ett svalt ställe.

Gå ut och leta upp tecken på återfödelse som du tar med dig hem och lägger runt skålen. Det kan vara en gren med knoppar eller kanske en kvist som tappats av en fågel som bygger bo eller vad som helst som du uppfattar som ett tecken på förnyelse.

Tänd ett ljust färgat Imbolc-ljus. Blått motverkar världsliga svek, rosa är för familjen och grönt är för kärlek. Säg samtidigt: "Brinn, ljus, brinn. Smält bort isen som har stelnat runt mitt hjärta och låt nytt liv flöda."

Plantera en basilikaplanta eller några frön som symbol för nytt liv i en keramikkruka och klappa jorden samtidigt som du säger: "Jag begraver smärtan, ilskan, sveket och jag planterar hoppets frön."

När isen smälter och det första vattnet börjar synas rör du runt i skålen och säger: "Flyt, vatten, flyt till nytt liv, tillit och lycka."

Låt skålen stå tills isen har smält helt. Ägna dig under tiden åt positiva sysslor som att svara på ett brev, gå igenom din budget eller städa och göra fint i en stökig hörna eller garderob. När isen har smält till vatten häller du lite vatten över din planta eller dina frön medan du säger: "Väx hopp, väx, så att min tillit kan bära frukt."

Häll ut resten av vattnet i trädgården och släck ditt Imbolc-ljus, skicka ut ljuset till alla som har sårat dig.

Till toppen

Denna dagen markerar vårens första verkliga dag. Det är tiden för moder jords uppvaknande (i gudinnan Ostaras skepnad), allt eftersom solen ökar i värme och kraft. Gudinnan Ostara associeras med ägg och påskharen. Vårdagsjämningen infaller när ljuset och mörkret balanseras mot varandra, natten och dagen är lika långa. Det kan symboliskt vara av värde att balansera (månen är i vågens tecken) upp sina sidor inom sig själv under denna dagen/natten (anima & animus, yin & yang, ljus & mörker etc.) genom exempelvis meditationer, eller göra fertilitets riter, påbörja nya projekt, sätta sina frön, antigen växtfrön, plantor eller så sina magiska frön som ska spira och växa till sig. Hedniska vårritualer som att måla ägg, har överlevt till vår tid genom att överföras till påskfirandet.

 Vårfrudagen  var en gammal märkesdag. Då "bar tranan ljus i säng", varför man från den dagen ända till Mikaelidagen (den 29 sep) inte fick arbeta vid lyse utan reda sig med dagsljuset. I Västsverige skulle man springa trana, dvs barfota löpa en runda kring stugan för att garantera god hälsa och god skörd.
 Påsken var i folktron häxornas tid. I västra Sverige tände man påskeldar, kring vilka man skrek, hojtade och sköt för att skrämma häxorna. Efter den långa fastan kalasade man på ägg, ofta tagna ur vårfåglarnas bon, och barnen roade sig med ägglekar, rulla ägg, picka ägg m fl. Den vuxna ungdomen samlades i Skåne till "påskestue" med dans, lek och äggätning. Påskäggen har en lång historia. I förkristna gravar på Gotland har man funnit färgade lerägg - målade endast i rött och gult, eftersom äggen avbildar den upp- och nedgående solen - och ända in i våra dagar har svensk allmoge, i likhet med övriga Europa, målat sina ägg. Som en påminnelse om Kristi lidande skulle ungdomen piska varann med björkris på långfredagens morgon. Detta ris, prytt med mångfärgade fjädrar, blev så småningom upphovet till både fastlagsris och påskris.
 Bondens småkreatur utfodrades vintertid med kärvlöv och granris. Fram mot våren återstod av detta foder en ansenlig hög av icke ätbara kvistar.

Förslag på en alkemisk ritual för att balansera ditt jag eller Daemon (kan utföras ensam eller i en grupp):

Denna meditationen kan ses som en övning som korresponderar i kabbalans  avgrunden icke sefira, den dolda Daath, vilket betyder kunskap. Bron i avgrunden mellan de två sefirots; Tiferet (skönhet), kliffots: Thagirion, och Keter (skapelsens krona där allt kommer ifrån och återvänder), kliffots; Thaumiel, i den kabbalistiska mittpelaren. Daath är bron som gör att vi kan uppnå det högsta andliga. Daats engergicentra ligger i halsen, chakra namn visuddhi. Tiferet i hjärtchakrat-anahata och Keter i hjässchakrat-sahasrara. Mer information om de olika kabbala och olika chakran finner du  här.

Tillbehör: ett vitt och ett svart ljus på ditt altare samt; papper & penna, bakgrunds musik ex. Danzigs ”Black Aria”,  två pentagram, ett ”rättvänt” och ett ”upp och nedvänt” på altaret, rökelse: salvia, ev. några frön eller växter på altaret.

Sätt dig ner framför altaret och meditera lite på egenskaper hos dig själv som du vill ska tyna bort och andra egenskaper som du vill stärka eller ta till dig. Välj bara sånt som verkligen känns angeläget för dig.  Under ca. 10 minuter.
Tänd först det svarta ljuset och tänk på dina sidor hos dig som du vill ska avta hos dig. Tänd sen det vita ljuset och tänk på vilka sidor hos dig som du vill stärka. Är ni en grupp kan ni skriva ner varandras goda resp. mindre goda egenskaper hos varandra till varandra, det kan vara lärorikt och egot kan få sig en tankeställare, man är ju inte alltid så objektiv när det gäller en själv.
Meditera en stund till framför ditt altare och visualisera era mål i era psyken, är ni hemma på runor eller sigill så kan ni göra antigen såna eller både och för era situationer. Du kan också ha två dockor som du gjort, dessa två symboliserar dina egenskaper. När du gör dockorna ska du väva in dina tankar i dockorna under tillverkningen.
När ni sen är klara med era anteckningar (dockan eller sigillet) bränn sen era dåliga egenskaper i det svarta ljuset och gå sen ut och ”plantera” den andra lappen (dockan el. sigillet) utomhus där den kan växa till sig.
Avsluta det hela med en liten vårfest med äggtoddy eller något som får er att associera till påsken. Denna riten kan användas vid behov annars.
Till toppen

Vid valborgsmäss, den 30 april, drog man i byarna ihop dessa kvisthögar jämte annat skräp till ett stort bål, som man på kvällen satte eld på. Under dans kring elden ropade och skrek ungdomen, medan de äldre fyrade av sina muskedunder eller blåste i horn för att med ett så präktigt oljud som möjligt skrämma iväg varg och andra odjur från trakten, så att kreaturen utan risk kunde släppas på bete den 1 maj. I våra dagar avbryts det glada larmet kring eldarna då och då av sång och hurrarop för våren. Valborgsmässoeldarna tillhör Norrland och de östra delarna av Svea- och Götaland. Den första uppgiften om dessa eldar är från Bro i Uppland 1711. Valborgsmässan, som fått sitt namn av helgonet S:t Valborg, har fått sin särskilt festliga prägel av att den inföll kvällen före första maj, arbetarrörelsens traditionella demonstrationsdag. Förr hade bönderna på många håll den 1 maj gemensam syn av byns hägnader, så att de var i gott skick då kreaturen släpptes på bete. I Skåne och grannlandskapen drog ungdomen omkring för att sjunga maj i by och tigga ägg till ett kalas under den stundande pingsten. I Västergötland gav sig drängar och pigor om pingstaftonen ut i markerna och firade helgen med dans och lek tills solen gick upp. Stadsborna hälsade våren med att fira gökotta ute i naturen med mat, dryck och dans.

Walpurgisnacht- En tysk festival, döpt efter St Walburga, som firas den 1 Maj för att skrämma bort osaliga och oknytt med stora brasor. Notera sambandet med Beltane.
Den 30 april firar många inom nyhedendomen något som kallas Beltane. Men valborgsmässoafton och första maj har också en kristen betydelse. De var tillägnade Walburga, ett engelskt helgon som dog i 700-talets Tyskland. Men valborgsmässoafton var/är också en av de stora hedniska högtiderna i Europa, en hyllning till skördens tillväxt och djurens och människornas fruktsamhet. Majstången är en hedniskt fallos symbol, men enligt forskaren Ronald Hutton så skulle eventuellt majstången symbolisera världsträdet. Enligt wiccaner så inträder den unga guden i sin mandom. Han och gudinnan förenas och befruktar naturens rika skördar. Således kan det vara lämpligt att göra fruktbarhets riter under denna kvällen.
På Valborgsmässoafton den 30 april började den keltiska sommaren. Kelterna tände stora tvillingeldar och drev boskapen mellan dem för att rena djuren efter vintern. De unga paren samlade hagtornsblommor och älskade ute på åkrarna för att grödorna skulle gro. Det här en gynnsam tid om du ska sätta igång med nya projekt, ge dig ut på resa eller flytta. Saker som rör spädbarn, djur och barn, vänskap och alla sorters förändringar kan tryggt genomföras under denna tid, även om resultaten kanske inte visar sig genast.
Ett förslag på en Beltane ritual:

Efter  uppläsandet  av  invokationen  bränner magikern/häxan ett pergament innehållande sju   önskningar  som  han/hon vill  ska  ske (realistiska önskningar) eller sju saker hon/han vill förbättra hos sig själv. Pergamentet  slängs  därefter  på  bålet och begären frigörs i lågorna och stiger upp med röken.

Avsluta med en eldmeditation och en firewalking  på kolet efter majbålet. Eller avsluta med en kundalini meditation.
Till toppen

Näst jul var midsommar årets största helg. Den inföll mellan vårsådd och höskörd, och bonden och hans husfolk kunde därför ge sig tid att delta i helgfirandet. Man skulle pryda, maja, hemmen med blommor och grönt, björkar restes vid var dörr, och flickorna lade drömrosor under kudden för att få drömma om sin tillkommande. Gemensamt reste man en majstång och prydde den med högsommarens alla blomster. Majstången har vi sannolikt fått från Tyskland under stormaktstiden, då de tyska förbindelserna var livliga. Redan på 1700-talet restes den vid alla bruk och herrgårdar, och seden spred sig sedan snabbt över landsbygden.

Sommarsolståndet är den punkt vid vilken naturens krafter befinner sig på högsta topp under årshjulet. På det norra halvklotet så räknades denna afton till den viktigaste högtiden. Det är dagen då guden är som starkast (i de flesta traditionen symboliserar solen guden, manligheten) och efter denna afton börjar guden (solen) avta och gudinnan växer sig starkare. Druiderna kallar denna afton Alban Heruin och inom wicca så kallas den Litha. I kristendomens betydelse så firar man Johannes Döparens dag.
Många inom nyhedendomen såsom asatroende, druider, olika covens inom wicca brukar samlas under denna tidpunkt för att fira, offra och trolla, det kan även vara lämpligt att göra en utesittning vid någon domarring, gravröse eller annan kraftplats (se det ockulta lexikonet ) under denna natten.
Detta är den äkta midsommaren och inte helgen som kommer därefter. Denna ändringen är för att vi inte ska få för mycket ledighet i samhället. Detta är dygnet då solen ligger uppe längst, efter detta börjar dagarna bli kortare igen.
Traditionellt så ska örter samlade under detta dygnet vara extremt kraftfulla, både i läkande verkan – och i magiskt bruk. Här kan du läsa mera om örter och dess magiska- och helande förmågor.
Midsommar stången är en urgammal hednisk symbol. En erigerad penis, som tränger in i en krans (slidan) för att befrukta kvinnan. En del stångar har två kransar på sidan, en på varje sida, dessa är då testiklarna. Alltså kan du göra fruktbarhets ritualer under denna natten.
Sommarsolståndet är då allt frodas och grönskas som mest.
Enligt gammal folktro så kunde ungmöer gå ut under natten för att plocka sju olika ängsblomster och lägga under kudden, man trodde då att flickan kunde få drömma om sin kommande man. om du plockar johannesört och fäster dem på dina kläder eller lägger dem under din kudde så ska de enligt gammal folktro locka till sig sin stora kärlek. Om du hittar en mörk, glänsande sten har du funnit ett ”druidägg” som sägs formas när ormarna rullar ihop sig till väsande klot kvällen före, eftersom de drar sig tillbaka på kvällen. En sådan sten ska ge massor av tur, visdom och synskhet. Även älvor och feer ska vara extra aktiva under denna afton.
Förr tändes stora eldar för att hedra solen under denna aftonen.
Till toppen

Lugh är den keltiske ljusguden och solens son. Det här var den första skördefesten då man tackade jorden för hennes rika gåvor På iriska kallades festen för Lughnasadh och firades till minne av Lughs begravning. "Loafmass", "brödmässa") var säkerligen det medeltida kristna namnet för dagen då brödlimpor bakades av den första sädesskörden och lades på altaret för all symbolisera den första frukten. Det ansågs föra otur med sig att skära av det sista knippet säd eftersom det symboliserade sädesguden som villigt offrade sitt liv för att cykeln med liv; död och återfödelse skulle fortsätta. Skördefolket kastade iväg sina skäror efter att ha skurit av det sista knippet så att ingen skulle veta vem som hade dödat sädesguden. Det påstås att den engelske kungen William Rufus begick rituellt självmord under en jakt den 31 juli 1100 för att han var ofruktsam.
Denna sista sädeskärve gjordes till en halmdocka, en symbol för Moder Jord och dekorerades med Cerridwens (den keltiska modergudinnan) scharlakansröda band. Halmdockan hängde sedan över hemmets härd hela vintern.
Eftersom Lammas var en festlig tid då folk från avlägsna håll strålade samman föll det sig naturligt att man arrangerade bröllop. På Lammas ordnades ofta också ofta ettåriga hinderprövningar för de giftaslystna. Det unga paret stack in sina händer genom en ihålig sten och kom överens om att vara tillsammans i ett år och en dag. Nästa Lammas kunde de förnya löftet eller ställa sig med ryggarna mot varandra och gå från varandra så att äktenskapet upplöstes formellt.
Man gjorde även upp andra avtal vid denna tid och månaden kallades förr i världen för fordringstiden. Vägarna var tillräckligt torra för att man skulle kunna ta sig fram och domstolar åkte runt för att skipa rättvisa och verkställa betalningar av skulder.
På grund av detta fokuserar Lammasritualer på rättvisa, rättigheter, både personliga och juridiska förhållanden, befordringar och reglering av den personliga ekonomin. Eftersom säd och halmdockor förekommer gynnas även fruktsamheten under denna period, det är en bra tid då du kan förbereda dig inför kommande äventyr eller komma i fysisk form så att du lättare blir gravid.
Skaffa ett föremål av halm som fokuseringsobjekt, t ex en halmdocka, en sädesbukett eller en stråhatt, kanske dekorerad med vallmoblommor eller blåklint.
Du kan annars ta ett paket blandade frukostflingor. Ringa in fokuseringsobjektet med Lammas kristaller: tigerögon, förstenat trä, bärnsten, rutilkvarts eller andra mörkgula eller bruna stenar. Tänd gyllenbruna eller mörkgula ljus och använd följande örter och rökelse: ceder, kanel, bockhornsklöver, ingefära, ljung, myrten solros.

En Lammasritual för att Komma till Rätta med en Orättvisa

Du kan ha utsatts för orättvisa i ditt arbete, i affärer, hemma eller på det rent personliga planet. Ritualen kan också hjälpa dig att få byråkratins kvarnar att mala lite fortare i viktiga frågor.

Ta en skarp gyllene sax eller en vass kniv med gyllene handtag.

Skriv ner vad saken gäller på en bit gult papper och skriv dessutom ner dina frustrationer och de största hindren som ligger i vägen för rättvisa.

Rulla ihop papperet till en rulle och knyt en lös knut om det med långa gräs strån eller sädesax (vete eller korn) och linda samtidigt in din önskan om en snabb och positiv utgång.

Knyt till sist ihop rullen med ett scharlakansrött band. Scharlakansrött är den nordiska modergudinnan Friggs färg. Precis som Cerridwen råder Frigg över almdockor. Om det finns kvardröjande negativitet eller tvivel om ditt problem binder du in det när du knyter det scharlakansröda bandet runt papperet.

Skär genom bandet med kniven eller saxen medan du säger: "Låt saken snabbt vidare och få en positiv utgång, så att jag kan bli fri från dess rep."

Du kan vara hur exakt eller allmän du vill när du beskriver problemet.

Fånga upp säden och papperet på en stor bricka och fortsätt att skära eller riva sönder rullen tills bara småbitar återstår.

Släng in högen med småbitar i ett brasa utomhus eller i en tänd eldstad inomhus titta in i glöden för att upptäcka bilder av en ljusare morgondag.
Till toppen

Höstdagjämningen infaller kring den 21 september när solen färdas över ekvatorn på sin resa söderut. Dag och natt är lika långa, därför är det en av de balanserande dagarna, den andra balanserande dagen är vårdagjämningen som infaller sex månader senare. I årsberättelsen besegras ljusguden av sin tvilling och sitt alter ego, mörkrets gud, men den andra skördens frukter är redan insamlade. Skördemåltiderna är i sig själva magiska ritualer som ska se till att bordet aldrig står tomt under de följande månaderna.
Hösthalvåret är fattigt på helger. Sedan gammalt var dock mickelsmäss den 29 sep även en kyrklig högtidsdag. För allmogen var den en viktig dag. All skörd borde då vara inbärgad och betesgången avslutad. Mikaelidagen var också från 1819 laga flyttningsdag för tjänstefolket, vars frivecka då tog sin början, ofta firad med en sammanskottsbal.
Den enklaste seden utför du på aftonen före höstdagjämningen eller på Mikaeliafton, vilket du vill. Seden går ut på att du sprider ut frön till de vilda fåglarna så att de bringar dig lycka över vintern.
Mabon är den andra skördefesten. Guden förbereder sig att lämna livet bakom sig när de sista frukterna har bärgats in för att ge näring åt jordens folk. Värmen avtar för varje dag. Samhain följer efter Mabon och årshjultes cirkel är sluten. Såsom när Jörmundgan-Midgårdsormen, den jättelika ormen i världshavet som omslingrar jorden, och biter sig själv i svansen. -Midgård och håller samman världen.
Till toppen