Märkliga sammanträffanden




I augusti 1978 innehöll tidskriften Harrisburg en artikel om en hypotetisk kärnkraftsolycka på Three Mile Island. Det datum som angavs var 28 mars, 1979, exakt ett år efter det att kärnkraftsanläggningen hade tagits i bruk. Och tanken blev verklighet: Just den 28 mars 1979 inträffade en svår kärnkraftsolycka på Three Mile Island, Harrisburg!

Kan det finnas något samband, annat än rent tillfälligt, mellan artikeln och verkligheten?

1979 utkom en roman, The November Man, av en amerikansk författare vid namn Bill Granter. I den blir en engelsk lord, Slough, kusin till drottningen, mördad genom att hans yacht sprängs av en IRA-bomb, medan han seglar i Iriska sjön. Författaren insåg inte att offret i hans roman hade stora likheter med verklighetens Lord Mountbatten, drottning Elizabeths kusin, men av sin brittiske förläggare blev han anmodad att göra vissa ändringar så att likheterna skulle bli mindre påfallande. Men mindre än tre veckor efter det att boken utkommit mördades Lord Mountbatten i augusti 1979 av en irländsk bomb, som sprängde hans yacht medan han seglade nära Irland.

En ohygglig tillfällighet?

1972 utkom en roman, Black Abductor, av Harrison James. Den berättar om en ung collegestudent, Patricia, dotter till en välbärgad och framstående man på den politiska högerkanten, som kidnappas i närheten av sin skola, medan hon är tillsammans med sin pojkvän, vilken skadas allvarligt. I början är pojkvännen misstänkt för att ha med kidnappningen att göra. Men de verkliga kidnapparna, som leds av en ung svart man, tillhör en revolutionär terroristgrupp. Först är flickan en ovillig fånge, men sedan accepterar hon deras ideologi och förenar sig med gruppen. De skickar polaroidfoton av henne till hennes far. Terroristerna förutser att de kommer att bli omringade av polis, utsatta för tårgas och dödade. Två år senare inträffade allt detta i verkliga livet, när tidningskungen Hearsts dotter Patricia kidnappades. FBI fann inget orsakssamband mellan författaren och kidnapparna.

Nå, någon gång måste innehållet i en roman kunna stämma med senare inträffade händelser, men sannolikheten för att en så detaljerad överensstämmelse som i fallet Patricia har kunnat uppstå av en slump är liten.

1838 skrev Edgar Allan Poe en historia som han kallade The Narrative of Arthur Gordon Pym of Nantucket. Den berättade om hur tre skeppsbrutna sjömän på en flotte dödade och åt upp en fjärde sjöman, en skeppsgosse vid namn Richard Parker. Nära femtio år senare, 1884, berättade Times i London om en rättegång mot tre sjömän som skeppsbrutna på en flotte dödat och ätit upp en fjärde sjöman, en skeppsgosse vid namn Richard Parker.

Den kusliga överensstämmelsen mellan dikten och verkligheten observerades, men ingen anklagade sjömännen för att ha inspirerats av Poes berättelse. Det tycktes inte finnas något orsakssamband mellan fiktion och verklighet.

Om allt detta berättar Alan Vaughan i Parapsychology Review, juli -augusti 1980. Han har också skrivit en bok som heter Incredible Coincidence (otroliga sammanträffanden).

Vaughan har även ett annat fall, av litet annnan karaktär: The Case of the Two Wandas. Två kvinnor heter båda Wanda Marie Johnson, de är båda födda den 15 juni 1953 med (på grund därav) identiska körkortsnummer, båda äger samma bilmodell, de har båda fött två barn på samma sjukhus, och båda bor i samma county i Maryland och arbetar i Washington D.C.

Om Alan Vaughan kan sägas att han är en amerikansk skribent, känd inom det paranormala området, bland annat från tidskriften Rew Realities. Han får anses vara seriös och ingen sensationsmakare.

I Parapsychology Review teoretiserar Vaughan en del i anslutning till de fall han beskriver. Han menar att sådana här sammanträffanden kanske kan säga oss något av vikt om verklighetens natur. Kanske skapas verkligheten, skriver han, av medvetandet (den universella medvetandesubstansen) i enlighet med en inre ritning, som vi alla har omedveten kunskap om. I så fall skulle Poe och andra författare till prekognitiva berättelser omedvetet ha tittat på den inre ritningen till kommande händelser och inspirerats därav.

Vidare ställer Vaughan frågan on medvetandets natur kan vara sådan att det transcenderar både rum och tid, alltså existerar "bortom" tiden och rummet och att tiden och rummet skapas av medvetandets innersta kärna, alltså är medvetandets egna konstruktioner. I så fall kan "framtida" händelser ligga i det innersta medvetandets "nu" och ibland få författare att påverkas av "kommande" händelser som de har omedveten kännedom om.

Vaughan argumenterar för att medvetandet har flera plan av vilka det vanliga vakenmedvetandet endast är en liten del men kan påverka medvetandets innersta kärna. I så fall skulle denna kärna kunna ofrivilligt skapa händelser som det vanliga vakna medvetandet tänkt ut som fantasier.

En annan idé som kan vara aktuell, när man resonerar om märkliga sammanträffanden, är den engelske teoretiske fysikern David Bohms postulat att nuvarande händelser är manifestationer av ett oändligt stort antal omanifesterade embryon till händelser som finns i universums holografiska struktur, där varken rum eller tid existerar. Med utgångspunkt från den idén kan man tänka sig att ett embryo manifesterar sig "dubbelt", ger upphov till tvillinghändelser.

SM


Läs även!
Läs även!
Läs även!


Till sidan 1!




www.sokaren.se/INDEX370.HTML